Vattnets kretslopp

När jag tappar upp ett glas vatten från min vattenkran i köket kan jag vara ganska säker på att vattenmolekylerna har tagit en mängd olika vägar genom den hydrologiska cykeln för att slutligen nå mitt glas. Så den cykel jag beskriver nedan är endast en av många tänkbara vägar. Vi kan anta att vattnet började sin färd genom att avdunsta från haven. Haven innehåller en mycket stor del av vattnet på jorden och avdunstningen från haven utgör också en mycket stor del av flödet i den hydrologiska cykeln. När vattenångan når atmosfären så kyls den av och kondenseras. Ungefär tre fjärdedelar av regnet faller tillbaka till havet och endast ca en tredjedel faller ner över land. Mycket av regnet som faller över land försvinner relativt fort upp i atmosfären igen genom evaporation och transpiration. Evaporation i det här fallet är avdunstning från marken och transpiration är den vattenånga som växterna avger. Mycket av regnet lagras alltså mycket kort tid i växter och ytliga jordlager innan den åter kommer upp i atmosfären. En del av regnvattnet stannar längre tid vid eller strax under jordytan och tar sig ut till havet igen genom avrinning via ytvattenavrinning (sjöar, älvar och dylikt) eller grundvattenavrinning. När vattnet rör sig från ytskiktet ner i jorden kallas detta infiltration och när vattnet sedan fortsätter nedåt, mot grundvattnet) kallas detta perkolation. Ytterligare en del av regnvattnet har en betydligt längre uppehållstid vid eller under jordytan. Detta vatten bidrar till att fylla på olika reservoarer så som till exempel grundvatten, sjöar och glaciärer. Vattnet kan sedan på sin väg till havet passera något av de hydrologiska systemen som finns där de tre viktigaste är grundvattensystemet (marken helt vattenmättad), marksystemet (delvis vattenmättat och en länk mellan grundvattnet och ytvattnet) och ytvattensystemet (sjöar, älvar och liknande).

Hur stor del av regnvattnet som tar vilken väg genom det hydrologiska systemet beror på en mängd faktorer, till exempel klimat, jordens sammansättning, vegetation och topografi. I kalla klimat lagras en del av nederbörden som is och snö. På vissa platser, som till exempel i Sverige, smälter detta bort och bildar vårfloder medan det på andra platser, som till exempel det inre av Grönland, stannar kvar och har en mycket längre uppehållstid. När vatten i fast form, som till exempel is, övergår i gasform utan att först blir flytande kallas det för sublimering. Mitt dricksvatten kan alltså ha passerat havet många, många gånger på sin väg fram till mitt vattenglas! Och förutom den naturliga hydrologiska cykeln så har mitt dricksvatten passerat vattenreningsverk och ledningar. I mitt fall, jag bor i Stockholm, så kommer vattnet från Mälaren och har passerat genom något av vattenreningsverken som finns på Lovön och i Norsborg. Vi Stockholmare utnyttjar alltså Mälaren som vår dricksvattenreservoar. Från vattenreningsverken leds sedan vattnet via ledningar och eventuell temporär lagring i vattentorn fram till min vattenkran.