Turingtestet - än så länge ingen dator som klarat det

Turingtestets upphovsman var den brittiska matematikern och kryptoanalytikern Alan Turing. Förutom turingtestet så är han kanske mest känd för att vara den som knäckte tyskarnas Enigmachiffer under andra världskriget. Han är också skaparen av Turingmaskinen, en beräkningsmaskin som fick stor betydelse då man senare skulle konstruera de första datorerna. Alan Turings djupa teoretiska och praktiska erfarenhet av beräkningsmaskiner fick honom att ställa sig frågan om maskiner kan tänka. Istället för att diskutera frågeställningen på ett psykologiskt och filosofiskt plan så skapade han ett konkret test, det så kallade Turingtestet. Turingtestet går ut på att en försöksperson kommunicerar med datorer via en terminal. Om datorn lyckades kommunicera på ett så pass övertygande sätt att försökspersonen trodde att han kommunicerade med en annan människa, ja då var det enligt Turing ett bevis för att datorer kan nå en intelligensnivå i paritet med oss människor. Han förutsåg också att år 2000 så skulle datorerna nå den nivå att de kunde genomföra en 5 minuter lång konversation där försökspersonen i 30 % av fallen bedrogs till att tro att datorn var en människa. Det är dock så att man fortfarande inte lyckats skapa en dator som klarar Turingtestet.

Det test Turing föreslog skulle genomföras i två steg. I första steget kommunicerade försökspersonen med en man och en kvinna. Alla tre satt separerade från varandra i egna rum och all kommunikation sker via terminaler. Försökspersonen ska med hjälp av frågor försöka lista ut vem som är man respektive kvinna. Dock är det så att mannen ska försöka övertyga försökspersonen att han är kvinna och kvinnan ska försöka övertyga försökspersonen att hon är man. I steg 2 så byts en av personerna ut och ersätts med en dator. Även datorn ska försöka övertyga försökspersonen att den är av motsatt kön, det vill säga motsatt kön i förhållande till den person datorn ersatte. Datorn ska vara programmerad på ett sådant sätt att den uppför sig mänskligt, vilket till exempel kan innebära luddiga, känsloladdade eller tidsmässigt fördröjda svar. Om datorn med sina svar lyckas lura försökspersonen lika ofta som då svaren gavs av en människa, ja då har datorn klarat Turingtestet. Det finns även varianter på testet där man inte strikt följer ovanstående metod. Till exempel kan man hoppa över första steget och gå direkt till steg två.

Så är Turingtestet fortfarande en bra värdemätare på en intelligent dator? I vissa fall kan man använda testet, till exempel när man validerar expertsystem. I de fallen kan man testa systemet mot en expert inom relevant område. Men även om vi i framtiden skulle kunna skapa en dator som klarar Turingtestet, vilket inte alls är otroligt med tanke på den snabba utvecklingen av minnen och processorer, så är det inte säkert att det är det vi ska sträva efter. Turingtestet visar om datorer kan bete sig på ett mänskligt sätt, inklusive alla de brister vi människor har. Men målet måste ju vara att bygga datorer utan dessa brister! Datorer som simulerar det mänskliga beteendet kanske dock kan ha en framtid inom branscher där datorn fyller en social roll, till exempel inom underhållningsindustrin. Datorspelstillverkare vill ofta att av datorn styrda karaktärer ska bete sig så mänskligt som möjligt. Och kanske vi i framtiden kommer att ha robotar hemma som hjälper oss med städning och andra praktiska saker? Kanske vill vi att dessa ska uppföra sig så mänskligt som möjligt?...... .