"Mrs. Lloyd and Miss Nettie Lloyd" |
Analys och tolkning
Jag tycker att det finns ett stort innehållsvärde i den här bilden. Bilden är för mig dokumentär där jag upplever det som att fotografen vill visa för mig hur det ser ut i Amerika på 1930-talet. Vi får här en bild av ett fattigt Amerika, där människor lever ett liv långt ifrån glitter och glamour. Jag upplever det som att miljön är autentiskt och att människorna uppträder naturligt, även om det ju inte kan uteslutas att Post Wolcott till viss del regisserat bilden. Post Wolcott ser jag i första hand som den berättande fotografen, hon vill med sina bilder visa och dokumentera människorna och en miljö de lever i. I bilden finns ett starkt innehållsvärde. Bilden förmedlar en förståelse och en kunskap om människorna och miljön, jag får uppfattningen att fotografen inte har tagit denna bild av en slump utan att detta är en miljö där fotografen brukar verka och där hon känner sig bekväm. Men sedan är det väl så att även om Post Wolcott i första hand är en berättare så finns det nog spår av jägaren också, om man läser bildtexten så förstår man att hon är mycket noga med vilka motiv hon väljer och att hon ofta är på jakt efter det icke representativa. Hon är så att säga på jakt efter det ovanliga i vardagen.
Bilden upplever jag som engagerande trots den lugna framtoningen. Jag blir nyfiken på kvinnornas relation och hur deras liv ser ut. Den första tanken är att de är mor och dotter, men jag är inte säker (förens jag läser bildtexten). Bilden utstrålar tristess men också en form av lugn och harmoni. De här två kvinnorna har levt länge tillsammans i huset och det känner varandra innan och utan. Deras liv är fattigt och de har nog eller har haft ett slitsamt liv, kanske det har krävts hårt arbete ute på fälten för att skaffa mat för dagen. Men kanske att den yngre kvinnan ändå har en förhoppning om att någon dag våga ta steget och flytta för att på sätt försöka skaffa sig ett bättre liv? Hennes drömmande blick ut ur bilden och bort från modern ger mig det intrycket.
Blickfånget i bilden är definitivt de två kvinnorna. Ögat pendlar mellan dessa. Kanske att jag dras först till kvinnan till höger då hon avtecknar sig skarpt mot den svarta bakgrunden. Bilden har på det stora hela en lugn form där miljön inte tar fokus bort från kvinnorna. Den yngre kvinnan och dörröppningen har en harmonisk placering till höger i bilden. Dörren, den yngre kvinnan samt husets liggande timmerstockar ger en lugn och harmonisk bild. Dock är den äldre kvinnas placering något som till viss del bryter harmonin, men samtidigt är detta något som gör att bilden blir så pass bra enligt mig. Ögonen kan inte sluta att vandra mellan de båda kvinnorna. Så i den här bilden är det alltså innehållet (de båda kvinnorna) som är det viktigaste, formen kommer i andra hand. Detta betyder inte att formen inte är viktig, den bidrar till att skapa en viss känsla samt att skapa blickfång.
För mig förmedlar bilden budskapet att vi inte ska glömma de som är fattiga. I ett land som är så pass civiliserat som USA finns det fattiga människor som lever ett slitsamt liv, gäller både då bilden togs och idag. Men bilden förmedlar också en känsla av familjens betydelse och mänsklig samvaro, för vad vore de här två kvinnornas liv utan varandra? Och jag kan också se en viss mänsklig styrka i bilden, för trots de tuffa förhållande de lever under så upplever inte jag det som att de gett upp, de tar bara en paus i sitt hårda slit. En viss längtan kan jag också se i bilden, en längtan till ett lättare liv. För mig är detta en öppen bild, budskapet är inte omedelbart utan den kräver en del av betraktaren och bilden ger dessutom möjlighet till flera olika tolkningar.
Komposition
Fotografen Marion Post Wolcott |
Men även om bilden har en grundkänsla som är lugn så finns det en viss ”störighet” i bilden. Vi har kvinnan till vänster som sitter nedanför den högra kvinnan, dessutom på ett sluttande plan. Dessutom tittar de åt olika håll ut ur bilden vilket ger en viss orolig känsla. Om Post Wolcott velat skapa en helt igenom lugn känsla så hade hon nog bett kvinnorna titta in i bilden istället, då detta hade dragit betraktarens ögon mot bildens mitt och på så sätt skapat en lugnare bild.
En dominerande komponent i bilden är den mörka dörröppningen. Detta gör att kvinnan i dörröppningen framhävs extra tydligt, som att fotografen vill att våra ögon ska dras dit. Vår blick slits mellan den äldre och den yngre kvinnan, men kanske att huvudblickfånget är den yngre kvinnan just på grund av kontrasten mot den mörka dörröppningen. Dörröppningen och stenarna utanför ger den högra tredjedelen av bilden en viss tyngd. De två plankorna utanför dörröppningen bidrar också till att ögonen dras mot den yngre kvinnan. Plankorna bildar en spets som pekar på kvinnan. Men även den äldre kvinnan är som sagt ett nästan lika tydligt blickfång, och blicken rör sig mellan dessa två.
Sammanhang
Hur bilden presenteras har stor betydelse för hur betraktaren uppfattar bilden. I det här fallet betraktar jag bilden i en relativt påkostad bok avsedd för dem som är intresserade av bilder. Boken innehåller några av världens mest kända bilder och fotografer. Bara detta gör att jag som betraktar får ett viss förhållningssätt till bilden, jag vet ju redan från början att bilden jag ska titta på anses vara i världsklass. Det krävs ganska mycket mod av mig som betraktare för att ge bilden negativ kritik. Även sådant som papperskvalitet, typsnitt och liknande påverkar betraktaren. I detta fall är pappret relativt påkostat och typsnittet ger en exklusiv känsla vilket ytterligare ger intrycket av bilderna i den här boken måste vara något alldeles extra!
Vid ett första ögonkast är kvinnornas relation osäker, men detta klargörs i bildens titel ”Mrs Lloyd and Miss Nettie Lloyd”. Nu vet man att de är släkt, och de läser man vidare i bildtexten så får man klart för sig att det är mor och dotter. Vetskapen om detta påverkade mig i min tolkning av bilden, jag får nu helt andra frågeställningar i huvudet än om de inte vore mor och dotter. Bor mor och dotter i samma hus? Hur kommer det sig att dottern som är så pass gammal bor med sin mor? Tvingas dottern bo kvar för att hon måste ta hand om sin gamla mor? Jag kanske dessutom börjar dra paralleller till min egen mamma och syster. Om jag inte vetat att kvinnorna vore mor och dotter hade min tolkning av bilden blivit en helt annat.
Texten förklarar sedan vidare att dottern är sjuk vilket gör att mina tankebanor ytterligare ändrar riktning. Nu kanske det är så att hon tvingas bo kvar hos sin mor, inte för att modern är gammal utan för att hon själv är sjuk. Vetskapen om detta gör att bilden känns än mer nedstämd, ja på gränsen till deprimerande......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar