Tre karakteristiska drag hos den samtida svenska staden

Det blir ju givetvis en grov generalisering när man ska sammanfatta något så stort som den svenska staden så här pass kortfattat. Och det är inte heller helt lätt att välja ut de tre mest karaktäristiska punkterna, det finns många som placerade sig just utanför mina topplista. Men jag har försökt hitta tre karaktärsdrag som jag anser präglar den samtida svenska staden.

Tätt kontra utspritt – I Stockholm är det, och har varit de senaste åren, en ganska livlig debatt huruvida man ska förtäta stadskärnan eller inte. En mängd olika typer av förtätningar har varit uppe till diskussion, till exempel att bygga skyskrapor eller att bygga ovanpå redan befintliga hus. Det har också funnits förslag som går ut på att bygga på innergårdar och vissa parker. Förespråkarna brukar hävda att Stockholm behöver förtätas för att kunna vara en ekonomiskt konkurrenskraftig huvudstad även i framtiden. Förtätning skulle också råda bot på bostadsbristen i Stockholms innerstad, samt enligt vissa minska belastningen på miljön. Förespråkarna för en glesare och mer utspridd stad brukar framföra argument som till exempel att även innerstadsbor behöver tillgång till parker i närområdet och att en förtätning riskerar att förstöra den speciella känsla som Stockholm har. Jag gissar att liknande diskussioner pågår även i de andra svenska storstäderna. Och så vitt jag förstått är det ännu ingen som hittat svaret på frågan vilket som är bäst, tätt eller utspritt.

Kommersialisering – Affärsliv och kommers har nog alltid präglat den svenska staden, det ligger lite i sakens natur att städer bildats där det funnits förutsättningar för att byta varor och tjänster. Så kommers är knappast något unikt karaktärsdrag för samtidens stad. Men i det här fallet menar jag kommersialisering i form av det som tidigare varit allmänt nu alltmer blir kommersiellt. Ett typexempel på detta är alla de gallerior som dyker upp överallt. Affärslivet flyttar alltmer bort från gatorna och in i dessa gallerior, gallerior som ytligt sett ser ut att vara tillgängliga för alla men som i realiteten styrs av företag. Tidigare var affärsgatorna öppna dygnet runt (även om affärerna naturligtvis var stängda ibland) och gatorna ägdes av det allmänna. Dessa gallerior ligger dessutom ofta en bra bit från stadskärnan. Allt detta riskerar att göra staden mindre levande då affärerna i city flyttar till galleriorna. Ett annat exempel är våra arenor där sponsringen blir alltmer utbredd. Nu är det ju mer regel än undantag att arenorna döps efter ett företag, till exempel Ericsson Globe Arena. Och även fritidsaktiviteter börjar städerna ta betalt för, senast var det till exempel en debatt här i Stockholm huruvida det var rätt att ta ut en avgift av dem som vill åka långfärdsskidor. Så min känsla är att fler och fler av de platser och ytor som stadsborna besöker blir kommersialiserade. Det är idag svårt att hitta platser i en storstad som inte kostar pengar att besöka eller som är översållade med reklambudskap från sponsorn.

Miljö – Även om miljö är något uttjatat så måste det nog finnas med på en lista över karaktärsdrag för vår tids svenska stad. Det går idag knappt att undvika begrepp som till exempel hållbar utveckling, ekologiskt, miljömärkta varor, biologisk mångfald, närproducerat och klimatneutralt. Alla företag verkar nu ha en miljöpolicy, alla universitetskurser ett miljöavsnitt och alla politiska partier en miljöagenda. Och även i den svenska staden börjar detta slå igenom. Det byggs bostadsområden med miljöprofil och städerna tävlar om att vara först med att kunna erbjuda invånarna fossilbränslefri kollektivtrafik. Sedan kanske det fortfarande är en bit kvar till dess att alla fina ord omsatts i handling.....