Evolutionsbiologi - Begreppen typologi och population

Begreppet typologi används då man anser att en individ har samma egenskaper som de andra individerna i samma grupp. Ett strikt typologiskt angreppssätt innebär alltså att om man känner till egenskaperna för en gruppmedlem så känner man automatiskt även till egenskaperna för alla de andra gruppmedlemmarna också, gruppmedlemmarna är med andra ord speglingar av varandra. Detta innebär också att typerna är oföränderliga då det ju inte finns någon variation inom gruppen.

Med population menar man en grupp individer som har vissa kännetecknande egenskaper men där det faktiska värdet/måttet/utseendet på dessa egenskaper varierar. Det enda man kan säga om en godtyckligt vald individ är att det finns en viss sannolikhet att denne har ett visst värde för en viss egenskap. Här är det alltså variationen som är det väsentliga, till skillnad från typologin som utgår från genomsnittet. Enligt populationstänket så finns det inga typiska individer utan alla är unika, det vill säga alla individers genom är olika.

En av grundtankarna inom Darwins evolutionsteori är selektion och för att selektion ska kunna ske måste det finnas variation. Det måste alltså finnas något som särskiljer de olika individerna åt, något som kan selekteras. Utan denna variation kommer vi att få en grupp individer som är oföränderlig över tiden, det vill säga ett typologiskt angreppssätt. Men med den variation som finns inom populationstänket kan individer selekteras utifrån hur väl anpassade de är, och det är ju just detta som är grundbulten i Darwins evolutionsteori.