Var dinosaurierna endoterma eller ektoterma?

De två begreppen endo- respektive ektoterma har att göra med djurens olika sätt att hålla sin kroppstemperatur. Endoterma djur reglerar sin kroppstemperatur genom invärtes processer så som svettning, förbränning av fett och muskelskakningar. Det finns olika varianter av endotermi, till exempel de som varierar sin temperatur med årstid (till exempel djur som går i dvala) eller de som håller en konstant jämn temperatur i hela kroppen (till exempel de flesta däggdjur). Ektoterma djur är beroende av yttre faktorer för att reglerar sin kroppstemperatur så som till exempel solen eller vatten. Till de ektoterma djuren hör till exempel de växelvarma, det vill säga djur som varierar sin kroppstemperatur beroende på omgivningens temperatur.

Det har rått, och råder till viss del fortfarande, en livlig debatt huruvida dinosaurier var endo- eller ektoterma. Det verkar dock nu som att de flesta forskarna anser att dinosaurierna var endoterma. Några av bevisen som pekar mot att de var endoterma:

-          Många dinosaurier hade tanduppsättningar som möjliggjorde snabbt intag av finfördelad föda, något som gynnar endoterma djur då de behöver mer mat än ektoterma djur. Endoterma djur har snabbare matsmältning.

-          Man har nyligen funnit bevis för att dinosaurier har levt i kallt klimat. Ett klimat som ektoterma djur har mycket svårt att klara av.

-          Man har funnit dinosaurier som haft fjädrar. Fjädrar som man tror haft en isolerande funktion vilket är något som pekar på att djuren har haft en intern kroppsvärme de vill bevara.

-          Man anser ju numera att fåglarna har dinosaurierna som förfäder. Och eftersom fåglarna är endoterma så kan man anta att åtminstone en del av dinosaurierna också var det.

-          Vid analyser av blodkärl har man funnit att dessa har ett utseende som är typiskt för endoterma djur.

-          Man har gjort analyser av hur lång tid det tar för ett rovdjur att äta sin egen vikt i kött och för endoterma djur är den tiden mycket kortare än för ektoterma djur. Man har också gjort analyser av hur fördelningen mellan rovdjur och växtätare var under dinosauriernas tid. Det fanns betydligt fler rovdjur. Detta tyder på att de var endotermiska.

-          Man har funnit fynd av dinosauriehjärtan med fyra kammare. Fyra kammare är något som är starkt förknippat med däggdjur och fåglar (endoterma djur).

-          Många av dinosaurierna, dock inte alla, var relativt kvicka och rörde sig över ganska stora områden. Detta stämmer dåligt överens med ektoterma djurs livsstil.

-         Många av dinosaurierna var mycket stora. Ektoterma djur är ju beroende av att reglera sin kroppstemperatur via kroppsytan. Ett stort djur har i förhållande till ett litet djur en liten kroppsyta i förhållande till sin volym. Därav kan man dra slutsatsen att stora ektoterma djur får problem att reglera kroppstemperaturen.

-          Vid analys av dinosaurieben så visar det sig att benets struktur mer liknar däggdjurens än reptilernas.

Och några av bevisen som pekar mot att de var ektoterma:

-         De var relativt långsamma vilket även dagens ektoterma djur är. (Men nu verkar det dock som att modern forskning visar att många av dem var relativt snabba.)

-         De påminner om dagens ödlor, som är ektoterma.

-         Klimatet var varmare vilket kan gynna ektoterma djur.

-         En del dinosaurier har stora platta utväxter vilket många tror hade en temperaturreglerande funktion. Större kroppsyta är något som gynnar ektoterma djur.

-         Många dinosaurier har relativt små hjärnor i förhållande till deras storlek. Förhållandevis små hjärnor är något som idag finns i reptiler, och reptiler är ektoterma.

När jag först började fundera kring detta så var den första tanke som dök upp att dinosaurierna ju givetvis måste vara ektoterma, på samma sätt som ödlorna idag. Man förknippar dinosaurier så starkt med just ödlor. Men efter en stunds funderande så inser man att dinosaurierna är mer mångfasetterade än så, de kan ju se ut på en mängd olika sätt och ha mycket varierande storlek. Så när man funderar lite djupare så inser man endotermi nog passar bättre för bjässar på 10-tals ton. För annars borde vi väl idag ha fler stora ektoterma djur? Kanske var det så att under den långa period som det fanns dinosaurier så förekom det olika typer av sätt att reglera kroppstemperaturen?......  

Tyrannosaurus rex

Hur snabbt sprang dinosaurierna?

Forskarna använder flera olika metoder för att beräkna dinosauriernas hastighet. Man kan till exempel analysera de spår man funnit, dessa spår består av flera fotavtryck efter varandra. Om man analyserar förhållandet mellan steglängden och fotstorleken och jämför dessa med dagens djur så kan man få en uppfattning om hastigheten. Ett annat sätt att räkna ut hastigheten är att analysera dinosauriernas morfologi. Genom att mäta olika skelettdelars längd och uppskatta dinosauriens vikt och sedan jämföra dessa med nu levande djur kan man få en uppfattning om dinosauriernas hastighet. Ytterligare ett sätt är att använda sig av biomekanik, det vill säga försöka beräkna de krafter som dinosauriernas muskler åstadkom. Detta i kombination med skelettdelarnas olika mått kan ge oss en uppfattning om hur fort de kunde springa. Ingen av metoderna ger dock säkra svar på hur fort de kunde springa.

Theropoder

Genom analys av fotavtryckets storlek och steglängd har man uppskattat en medelstor Theropods hastigheten till ca 27 mph. Men det är ju mycket osäkert om uppsättningen fotavtryck verkligen är avtryck från när djuret sprang i full fart. Andra har använt biomekanik och kommit fram till att Tyrannosaurus rex kunde springa i upp till 60 mph. Det verkar som att de flesta forskare anser att de snabbaste dinosaurierna var de tvåbenta fågellika Theropoderna. De hade lätta kroppar och spänsiga bakben. Kanske att de kunde nå hastigheter av 70 km/h. Det finns dock många forskare som tvivlar på att den kunde springa så snabbt. De snabba djur som i dag lever har ofta ett skelett som är byggt för snabba farter. Man har dock funnit få sådana anpassningar i dinosauriernas skelett vilket kan tyda på att de var relativt långsamma..........

De största dinosaurierna var gigantiska!

Hur stora kunde de största dinosaurierna egentligen bli? De största dinosaurierna finner vi bland sauropoderna, och många av dem i släktet I Diplodocidae. I många fall har man dock väldigt lite material att utgå ifrån varför många uppgifter om deras storlekar ofta är osäkra. En av de allra längsta dinosaurierna man känner till kallas för Seismosaurus och vissa tror att denna kan ha blivit så lång som 40-45 meter. En sådan bjässe skulle då ha vägt ungefär 100 ton. Den tillhörde familjen Diplodocidae. En del forskare börjar dock tvivla på att Seismosaurusen verkligen kunde bli så stor, enligt dem kunde ”bara” nå en längd av drygt 30 meter. Osäkerheten beror bland annat på att man har relativt lite lämningar att utgå från.

Det finns de som tror att Amphicoelias var ännu större. Kanske var den så pass lång som 40-60 meter och med en vikt på kanske upp till drygt 120 ton. Den tillhörde också familjen Diplodocidae. Här har man dock extremt lite material att utgå från så uppgifter är mycket osäkra.

Och ytterligare en gigantisk dinosaurie där fynden är för få för att dra säkra slutsatser om dess storlek är Bruhathkayosaurusen. Kanske var den så lång som 40-44 meter och en vikt på upp till 220 ton. Detta verkar dock än så länge mest vara spekulationer och halvkvalificerade gissningar.

Andra stora dinosaurier var Supersaurusen (upp till 30 meter), Ultrasaurusen (mer än 30 meter) och Brachiosaurusen (ca 25 meter). Brachiosaurusen tillhörde familjen Brachiosauridae.

Bruhathkayosaurus

Och hur kunde dinosaurierna bli så här pass stora?! Svår fråga som vetenskapen inte kan svara på ännu, men man har en del teorier. Storleken bör ju ha varit en fördel gentemot rovdjur. Genom det naturliga urvalet så premierades de storväxta och de blev allt större och större. Men någon bättre förklaring kunde jag inte komma fram till på egen hand utan jag var tvungen att söka svaren i kursboken och på Internet. Och när jag sökte efter svaret så visade det sig att även forskarkåren verkar vara osäker på exakt varför många dinosaurier blev så stora. Ser ut att finnas ett mängd olika teorier. En av teorierna går ut på att de blev så stora helt enkelt därför att det fanns föda I överflöd. Och att det fanns föda, det vill säga växter, i stora mängder kan i så fall ha berott på att klimatet var varmare vilket gynnade växtligheten. Klimatet var varmare på grund av höge koldioxidhalter i luften. En annan teori, är densamma som den teori jag hade, det vill säga att de utvecklade sin storlek som ett försvar mot rovdjuren. Ytterligare en teori går ut på att de stora dinosaurierna var kallblodiga och att deras storlek hjälpte dem att hålla en jämn kroppstemperatur. Det tog lång tid för deras stora kroppar att värmas (på dagen) och kylas (på natten) vilket gav dem en stabil temperatur. Kanske är det så att det inte finns ett enda svar på frågan om varför de blev så stora, utan flera svar och teorier som samverkar?......

Amphicoelia

Hur kommunicerade egentligen Hadrosaurinerna och Lambeosaurinerna?

När det gäller Hadrosaurinerna så tror man att de hade en form av hudveck vid ansiktet och att dessa kunde blåsas upp. Dessa uppblåsta hudveck kan ha använts för att skapa ljud, på samma sätt som grodor skapar ljud med sina röstsäckar.

Hadrosaurie

Lambeosaurinerna hade en hög och ihålig huvudkam. Man tror att den kan ha fungerat som resonanslåda och att dinosaurien på så sätt kunde skapa ljud. Ljudet kan ha haft en social funktion på så sätt att medlemmarna kunde känna igen varandras läten. Men det finns även andra teorier rörande vad den ihåliga huvudkammen kan ha används till. En del tror till exempel att den används som ett organ för att göra sig av med överflödigt salt, ett organ som en del reptiler idag har. Andra tror att den kan ha förstärkt luktsinnet. Finns även teorier som går ut på att ihåligheten används som snorkel!....

En Corythosaurus, som är en Lambeosaurie