Två män, en van, ingen återvändo - Mot Mongoliet!

För dem som gillar reseskildringar kan jag rekommendera David Treanors bok "Mission Mongolia - Two Men, One Van, No Turning Back", en bok om två medelålders män som tröttnat på tillvaron hemma i England och bestämmer sig för att göra en välgörenhetsresa till Mongoliet. Och de flyger inte...nej de tar bilden hela vägen. Det är alltså ett riktigt äventyr. Välgörenheten består i att den bil de åker med sedan säljs i Mongoliet och pengarna går till en välgörenhetsorganisation.

Man får följa dem från planeringen fram till målet och det är välskrivet och engagerande. Treanor har lyckats väl med balansgången mellan humor och allvar, boken är skriven med glimten i ögat men det blir aldrig tramsigt, något som annars lätt blir fallet. Att de som reser är två vanliga Svenssons utan tidigare erfarenheter från liknande äventyr gör det hela bara bättre i och med att det är lättare att känna en koppling till personerna i boken. En mycket bra bok helt enkelt!..

New Europe

I boken "New Europe" ger sig Micheal Palin ut på en resa för att undersöka hur Europa har förändrats i och med Sovjetunionens fall. Han börjar sin resa i det forna Jugoslavien och reser sedan motsols i en spiral för att slutligen komma till det före detta Östtyskland. På vägen passerar han platser så som Sarajevo, Istanbul, Jalta, Bukarest och Warszawa.

Under resans gång reflekterar Palin över hur människorna och samhället förändrats i och med Sovjetunionens fall och ett öppnare Östeuropa. Det är dock ingen djuplodande historielektion vi får utan mer en övergripande bild av hur livet i de före detta östländerna har förändrats. Resan går genom ett stort antal länder så det blir bara ett par nedslag i varje land, något som både är bokens styrka och svaghet. Boken har ett högt tempo och ökar ens intresse för de mindre kända delarna av Europa men samtidigt så skrapar Palin bara lite på ytan.

Det är är stabil reseskildring av Palin. Inte hans bästa men nog inte heller hans sämsta. Och trots att det nu var ett tag sedan muren och Sovjetunionen föll så är boken läsvärd.......

Pole to Pole av Michael Palin

Ännu en suverän reseskildring av Michael Palin! I "Pole to Pole" reser han från nordpolen till sydpolen utmed den 30:de längdgraden. Det är med andra ord ingen liten resa han ger sig ut på och en del av charmen i den här boken är just det eviga pusslandet med kommunikationer och logistik. Michael Palin reser inte ensam utan detta är en stor produktion i BBC:s regi med ett stort antal inblandade. Så i den här boken får vi ta del av alla de problem det innebär att få ihop en resa som går från pol till pol, bara det att chartra flygplan som kan ta Palin och hans team till nord- respektive sydpolen är ett omfattande projekt. Lika så går vissa delar av resan genom Afrika genom eländig terräng. Så detta är nästan lika mycket en berättelse om genomförandet av resan som om en berättelse om de människor de träffar och de platser de besöker.

Palins reseskildringar är inget för dem som vill ha ingående beskrivningar av ett visst land eller en viss kultur utan ska mer ses som ett smörgåsbord där Palin plockat ut godbitarna. I en bok på ett par hundra sidor är det ju omöjligt att detaljerad beskriva ett tiotal länder. Palins böcker rekommenderas verkligen!

En karta som visar de olika resor som Michael Palin gjort. Pole to Pole symboliseras av den röda linjen. De andra resorna finns beskrivna i andra böcker.........

5 spännande dagar i Ukraina

I mitten på mars var jag i Ukraina 5 dagar. Valet föll på Ukraina för att vi vill besöka ett annorlunda land som inte lågt alltför långt bort, och det visade sig vara ett bra val för Ukraina känns verkligen exotiskt och annorlunda trots att det ligger i Europa bara 3-4 timmars flygresa bort. Landet är mycket stort så på fem dagar hann vi givetvis bara se en liten liten del, vi fokuserade på Krimhalvön som ligger vid Svarta havet i södra Ukraina. Det blev 3 dagar i Jalta och 2 dagar i Sevastopol.

Jalta är lite franska rivieran a la Sovjet, det är palmer, pampiga byggnader, flotta restauranger och en tjusig strandpromenad. Men med den stora skillnaden att allt har lite tacky känsla, i alla fall med våra västögon sett. Och en annan stor skillnad jämfört med franska rivieran är att om du i Jalta går ett par kvarter bakom den tjusiga strandpromenaden så är det grått, förfallet och ganska dystert. Ukraina är trots allt ett, med Europeiska mått, mycket fattigt land. Men det känns som att det håller på att västifieras, både på gott och ont. På gott därför att ekonomin tar fart och på ont därför att landet redan nu börjar dränkas i McDonalds och liknande.

Från Jalta till Sevastopol hade vi bokat en lokal guide, så självklart utnyttjade vi detta och bad honom visa oss runt. Vi besökte vattenfall, palats, kyrkor och en ubåts-bas. Mycket spännande att bli guidad av en som själv bodde där, och som dessutom visade sig vara gammal sovjetisk atomubåts-officer.

Sevastopol är av traditionen en militärstad, bas för den sovjetiska/ryska Svarta havs flottan. Tidigare var det en stängd stad, och stängd i dubbel bemärkelse. Stängd därför att Sovjet var ett stängt land, men dubbelt stängd därför att inte ens sovjetmedborgare (utan speciellt tillstånd) fick besöka staden. Så det var en spännande stad att besöka, en stad som bara till för några år sedan var så sovjetisk/kommunistisk/stängd man bara kan tänka sig men som nu är helt öppen och "kapitalistisk". Det blir en ganska häftig mix av enorma militärmonument och militärpalats och McDonalds med WiFi. Och det är en påkostad stad med mängder av vackra byggnader, militären var ju prioriterad i Sovjet. Och på gatorna ser man allt från fattiga gummor till 30-åringar i lyxbilar.

Entren till inrikeshallen i Kiev är inte direkt gigantisk. :)

Strandpromenaden i Jalta. Som Nice med en östtouch.

Hade glömt tandkrämen.

Många vackra kyrkor och katedraler fanns det.

Vårt hotell i Jalta, Hotell Bristol.

Marknaderna bestod ofta av smala långa gångar kantade av små specialiserade butiker.
Mörkt, trångt och lätt att gå vilse.

De har behållit många av de gamla statyerna och monument. Lenin ser man överallt. Här övervakar han ett gäng dansande ukrainare.

Schack vid Svarta havets strand.

Kött är fortfarande en lyxprodukt för många ukrainare.

Vackra byggnader längs Jaltas strandpromenad. Ett par kvarter innanför är det dock slitet och nedgånget.

Typisk Ukrainsk mat. Enkel och rustik. Inte dålig, men sällan en smakupplevelse.

Standardbilen nr 1, en Lada.

Varuhus i Jalta. Lokala varor är mycket billigt, importerade svindyra

Ytterligare ett varuhus. Fast knappast varuhus så som vi är vana, det är mer som inomhusmarknader. För oss bortskämda nordbor finns knappast något att köpa. Men varuhuset ligger vackert med snöklädda toppar bakom.

Ukrainas högsta vattenfall. 98 meter högt.

Svalnästet. En av Ukrainas mest kända sevärdheter. Dock lite av en turistfälla. Ett nyligen byggt litet slott med en svindyr restaurang i. Knappast genuint men det ligger ju läckert...

Vorontsov Palace. Ett palats med många olika arkitektoniska stilar.

Foros kyrka ligger häftigt på en klippavsatts.

Ingången till den (inte så) topphemliga ubåtsbasen i Balaklava.

Fanns plats för 8 ubåtar. Och de kunde köra rakt igenom och ut på andra sidan.

Fiskebåtar i Balaklava.

Finns gott om vingårdar runt Jalta och Sevastopol.

Ett av alla de monument som finns i Sevastopol.

Vårat hotell. Pampigt.

Lunch på hotellet.

Mera monument.

Svarta havsflottans museum. Inte så otroligt imponerande.

Och en typisk ukrainsk bakgård. :)

Man kan säga vad man vill om Sovjetunionen men de visste hur man skulle bygga pampiga byggnader!

Sevastopols flygplats. En av de mindre. Och låååång försening på grund av dimma.....

De ukrianska flygbolagen är snåla när det gäller flygplansmaten... ..

Mot Krim!

Tidigt imorgon bär det av till Krimhalvön! Ska spendera ett par dagar i Jalta och Sevastopol. Brukar välja lite udda resmål och detta är ett sådant, eller udda för en svensk i alla fall, för ukrainarna är det ju ett vanligt resmål. Jalta ligger på deras riviera, dock är det knappast badväder där ännu.