Nya Zeeland - Ett land bestående av två halvor

Boken "A Land of Two Halves: An Accidental Tour of New Zealand" av Joe Bennett ser lovande ut så länge man bara nöjer sig med att läsa omslaget, en humoristiskt och färgglad framsida och lysande omdömen från välkända tidningar på baksidan. Men det positiva intrycket varade inte länge, Bennetts humoristiska betraktelser av Nya Zeeland och dess invånare föll inte mig i smaken. Jag fann det hela ganska trist och banalt. Jag får leta vidare efter en bra reseskildring från Nya Zeeland...

Jenny Diski - suverän reseskildrare och ältande filosof

Kom mig äntligen för att läsa en bok av Jenny Diski, känns som att jag var den sista människan på jorden att göra det. Valde att läsa Den motvilliga resenären, en bok som kan sägas vara som ett Kinderägg, det vill säga tre saker i en. Det är dels en reseskildring, dels självbiografiska episoder från författarens liv och dels filosofiska funderingar. Och även om delarna delvis är sammanflätade så skiljer de sig ganska mycket åt i karaktären, de filosofiska delarna är till exempel mycket introverta, dystra och ältande medan skildringen av de resor hon gör är konkret beskrivande och dråpligt humoristiska. De självbiografiska delarna känns lite malplacerade och känns lite som utfyllnadsmaterial, inte så att de delarna är dåliga men det är svårt att på ett par sidor här och där engagera sig i författarens ganska trassliga barndom.

Faktum är att Diski är som bäst när hon beskriver de människor och den miljö hon möter på sina resor, det vill säga hon är som bäst som reseskildrare och inte som smått psykedelisk filosof. Gissningsvis skulle hon hellre vilja att det var tvärtom, men sorry Diski satsa på reseberättandet istället för allt ältande om ensamheten och tomheten. Den reseskildring från hennes besök hos en svensk samefamilj är lysande och även avsnittet från Nya Zeeland är riktigt bra, men de övriga mer filosofiska delarna flyter snabbt ut i ett deprimerat ältande som inte gör någon vare sig gladare eller klokare. Visst har hon en del intressanta tankar om livet, ensamheten och tomheten men det är alltför omständligt och repetitivt skrivet.

Så mitt tips till alla läsare är att hoppa över den del som handlar om hennes resa till Somerset för den kan knappast intressera någon annan än Diski själv och istället fokusera på avsnitten om Nya Zeeland och Lappland. Avsnitten om Nya Zeeland och Lappland är som sagt riktigt riktigt bra!........

En samisk lavvu. Diski har en humoristisk redogörelse för en övernattning i en sådan.

Karta över Nya Zeeland. Diski besökte såväl nordön som sydön.

Stilla havet runt - bättre än jorden runt?

Att resa jorden runt gör ju var och varannan backpacker idag, men att resa Stilla havet runt är nog lite mer ovanligt. I alla fall hade jag inte hört talas om företeelsen förens jag började läsa Michael Palins bok "Full Circle". Det förvånar mig att inte fler kommit på idén att resa Stilla havet runt för efter att ha läst Palins bok så inser man att det ju är en mycket mer fascinerande resa att göra än att resa jorden runt. När man reser jorden runt så gör man vanligtvis det i ungefär samma klimatzon, typ i ett band som går strax norr om ekvatorn kanske med en avstickare antingen söderut till Australien eller norrut till Japan. Men reser du Stilla havet runt får du en mycket mer varierad resa då du passerar allt från stekheta Atacamaöknen i Chile till arktiska Alaska, dessutom gör du ju resan från kallt till varm två gånger, både på vägen ner och på vägen upp!


Och inte blir man mindre sugen på att göra denna resa efter att ha läst Palins bok. Hans reseskildring är som vanligt lysande. Jag tror att detta är den längsta och mest påkostade resa Palin och hans team gett sig ut på, de var borta i 244 dagar, visserligen med ett par avbrott men ändå. En lång och varierad resa är det. Boken rekommenderas!.......