Det moderna landskapet - Påverkande faktorer

Som tidigare nämnts så är det ett mycket stort antal faktorer som påverkar det moderna landskapets utformning så jag nöjer mig här med att ta upp ett par. Både O’Rurke och Ihse tar upp jordbrukets utveckling som en mycket viktig faktor, och detta är ju något vi kan se tydligt om vi tittar på hur landskapet förändrats i samband med jordbruksreformer. Förändringar i jordbruket är ofta kopplat till tekniska framsteg eller förändringar i den ekonomiska modellen. På senare tid har dessa tekniska framsteg i kombination med marknadsekonomin gjort att jordbruken blivit allt mer rationaliserade och storskaliga, något som enligt Ihse lett till att dessa områden tappat i biologisk mångfald. Tidigare var jordbruken ofta mer diversifierade och man tillät att en större mix av naturtyper så som skogar, ängar, åkrar och våtmarker något som ledde till en större biologisk mångfald. Den ökade miljömedvetenheten som nu finns leder dock till att antalet ekologiska jordbruk ökar. Att landskapet förändras i och med jordbrukets förändring är mycket tydligt, Ihse använder sig av tre olika landskapstyper: bylandskapet, det spridda bondelandskapet och det industrialiserade jordbrukslandskapet. Dessa olika landskapstyper påverkade landskapets utformning på många olika sätt, t.ex. storleken på åkrarna, husen och gårdarnas placering, placering av murar och vägar m.m. Mycket av dessa förändringar kan man fortfarande se tydliga spår av i vårt kulturlandskap. Något som Ihse också konstaterar är att landskapet förändras i allt snabbare takt, bylandskapet präglade Sverige i mer än 1000 år medan vi under de senaste 200 åren redan har sett två stora förändringar i form av det spridda bondelandskapet och det moderna industriella jordbruket.

Det är inte bara marknadskrafterna och de teknologiska landvinningarna som påverkar jordbruket och landskapet, även statliga lagar och regleringar har ett stort inflytande. Det finns flera exempel på detta i Sverige, t.ex. så subventionerades matproduktionen efter andra världskriget då denna ansågs vara säkerhetspolitiskt viktigt. I händelse av krig skulle vi vara självförsörjande. Ett annat exempel, som Ihse tar upp, är de nya lagar som infördes i Sverige på 90-talet och som bland annat syftar till att minska överproduktionen och göra jordbruket mer ekologiskt. Ihse är dock tveksam om dessa nya lagar kommer att räcka för att bortrationaliserade biotoper ska återuppstå och för att den biologiska mångfalden ska öka. Men det är utan tvivel så att lagstiftningen kommer att påverka landskapets utseende.

En annan faktor som har stor påverkan på landskapets utformning är klasstrukturerna. Vi kan se hur den äldre tidens landskapsbild kretsade kring de större gårdarna och godsen. Dessa pampiga byggnader ligger oftast på en höjd eller vid vatten och dominerar landskapet. Detta gäller givetvis i än högre grad slotten. Genom att studera landskapet kan vi även se att kyrkan haft en stark position i Sverige, det finns ett stort antal kyrkor och ofta har de en central plats i landskapet. Även idag kan vi se dessa klasstrukturer i vårt landskap, det är bara att se på den segregation som finns. De välbärgade bor på städernas gräddhyllor, ofta vid vattnet, medan de sämst ställda ofta bor i oattraktiva höghuskomplex. Klasstrukturen avspeglar sig också i hur landskapet används för rekreation, de välbärgade anlägger stora golfbanor, ridanläggningar, marinor och liknande, d.v.s. stora arealer som reserveras för de som har gott om pengar. Jag tycker mig också se att det ofta är de rikas kulturarv som bevaras, det vill säga vi vet mer om slott- och gårdsherrarnas historia än om hur gemene man levde. Slotten och gårdarna är ofta välbevarade och kanske skyddade som riksintresse eller liknande medan arbetarbostäderna sällan är det.

Bro Hof golfbana

Även förändringar i människors attityder påverkar landskapets utseende. Ett tydligt exempel på detta är de förändringar som håller på att ske i och med det ökande intresset för miljöfrågor. Idag finns det ett stort sug efter ekologisk och närproducerad mat vilket leder till en förändring i hur marken används. Miljömedvetenheten leder också till att vi nu i landskapet ser allt fler vindkraftverk, och kanske att vi i framtiden kommer att få se fler järnvägslinjer på bekostnad av vägar och flygplatser? Jag tror också att de nya kommunikationsformerna så som Internet och mobiltelefoni kommer att påverka vårt landskap, om de inte redan gör det. Jag har svårt att se exakt vilka förändringar som kommer att ske, men det skulle förvåna mig mycket om den platsobundenhet som den nya kommunikationstekniken leder till inte skulle förändra landskapet. Kanske att vi kommer få allt fler som jobbar helt eller delvis hemifrån och att det i sin tur leder till att fler kommer att bosätta sig på landsbygden? Kanske vi kommer att få en form av extremt glesa landsbygdsförorter där folk endast pendlar in till sin arbetsplats 2-3 gånger i veckan? Och hur kommer detta i så fall att påverka infrastrukturen? Kanske leder det till ett ökat behov av ett finmaskigare vägnät på landsbygden? En annan faktor som jag tror kommer att påverka landskapet allt mer är vår ökande kulturella mångfald. Det vore ju konstigt om detta inte kom att leda till förändringar i landskapet, till exempel när det gäller arkitektur.


Källor:
Landscape and Identity at Ladybower Reservoir and Rutland Water.
Author(s): Denis Cosgrove, Barbara Roscoe, Simon RycroftReviewed work(s):Source: Transactions of the Institute of British Geographers, New Series, Vol. 21, No. 3 (1996),pp. 534-551Published by: Blackwell Publishing on behalf of The Royal Geographical Society (with the Institute of British Geographers)Stable URL: http://www.jstor.org/stable/622595

Socio-natural interaction and landscape dynamics in the Burren, Ireland. Eileen O’Rourke. Department of Geography, University College Cork, Cork, Ireland.

Swedish agricultural landscapes - patterns and changes during the last 50 years, studied by aerial photos. Margareta Ihse. Department of Physical Geography, Stockholm University, S-10691, Stockholm, Sweden.

The perception of agrarian historical landscapes: A study of the Veneto plain in Italy. Tiziano Tempesta. Dipartimento Territorio e Sistemi Agro-forestali, Università di Padova, Viale dell’Università 16, 35020 Legnaro (PD), Italy.

Whose Landscape? Technology, Fascism, and Environmentalism on the National Socialist Autobahn. Author(s): William H. RollinsReviewed work(s):Source: Annals of the Association of American Geographers, Vol. 85, No. 3 (Sep., 1995), pp.494-520Published by: Taylor & Francis, Ltd. on behalf of the Association of American GeographersStable URL: http://www.jstor.org/stable/2564512.