Det moderna landskapet - Begrepp

När man sätter sig in i problematiken kring det moderna landskapet så inser man snabbt att det är ett område som lätt breder ut sig åt alla håll och kanter. För vad menas egentligen med ett landskap? Och vad menas med att något är modernt? Om vi börjar med begreppet landskap så framgår det av litteraturen att landskapet växer fram genom ett samspel mellan naturen och människan, för att förtydliga detta används ofta begreppet kulturlandskap. Problemet som jag ser det är att vi i och med detta har skapat en tvärvetenskap som i stort sett innefattar allt, för om läran om det moderna landskapet innefattar både naturen och mänskligheten så innebär det ett enormt kunskapsomfång. Detta blir tydligt i litteraturen då ett mycket stort antal olika discipliner berörs, studiet av det moderna landskapet innefattar discipliner så som geologi, flora, fauna, klimatförändringar, historia, lagstiftning, demografi, trosfrågor, samhällsstrukturer/klasser, teknologi och vetenskap, för att bara nämna några. Det säger sig självt att detta enorma spindelnät av samband och beroenden lätt ledet till att det blir luddigt. För att det ska bli meningsfullt måste man nog göra kraftiga avgränsningar, något som man kan se i litteraturen där O’Rourke, Tempesta och Cosgrove alla avgränsar sig kraftigt geografiskt medan Ihse avgränsar sig tidsmässigt. Men även med dessa avgränsningar så blir det ofta ganska spretigt, jag inser dock att det är en svår avvägning vilken typ av avgränsning man ska göra. Gör man en för kraftig avgränsning så riskerar man att mista förståelse för helheten och tar man med för mycket riskerar man att drunkna i fakta och samband. Men enligt mig så är denna avgränsning, tillsammans med rätt frågeställning, extremt viktig när man ska studera ett så vittomfattande ämne som det moderna landskapet.

Det framgår tydligt av litteraturen att det finns ett samspel mellan oss och naturen, vi påverkar naturen och naturen påverkar oss. Detta stämmer så klart, men vad som inte framgår lika tydligt är att vi inte klarar oss utan naturen medan naturen skulle klara sig alldeles utmärkt utan oss, ja antagligen bättre. Kanske detta är självklart men tycker ändå att det är något vi bör reflektera över oftare. Gör vi det skulle vi nog få en lite mer ödmjuk inställning till naturen, något som jag tror vore bra.

Om vi sedan går vidare till begreppet modernt så är även detta relativt svårgreppbart. För vad innebär det egentligen att något är modernt? Att säga att modernt är detsamma som nutida är nog att förenkla det lite väl mycket. För även det som är helt nytt kan anses vara omodernt, liksom det som är gammalt ibland kan anses vara modernt. Dessutom så är ju det mesta (allt??) kopior på kopior på kopior, det vill säga även det som är ”nytt” och ”modern” har alltid en föregångare, om än i lite annan tappning. All utveckling och förändring sker utifrån något, det vill säga att studera det nutida landskapet utan att ta hänsyn till dess historia skulle vara meningslöst. Och detta är något som också mycket tydligt framgår i litteraturen, det är relativt lite av textmassan som handlar om dagens landskap utan fokus ligger på historien. Och det är ju så det måste vara, för det är bara genom att studera historien som vi kan skapa oss förståelse för det moderna landskapet.

Jakriborg i Skåne - En modern by?

 

 

Källor:
Landscape and Identity at Ladybower Reservoir and Rutland Water
Author(s): Denis Cosgrove, Barbara Roscoe, Simon RycroftReviewed work(s):Source: Transactions of the Institute of British Geographers, New Series, Vol. 21, No. 3 (1996),pp. 534-551Published by: Blackwell Publishing on behalf of The Royal Geographical Society (with the Institute of British Geographers)Stable URL: http://www.jstor.org/stable/622595

Socio-natural interaction and landscape dynamics in the Burren, Ireland. Eileen O’Rourke. Department of Geography, University College Cork, Cork, Ireland.

Swedish agricultural landscapes - patterns and changes during the last 50 years, studied by aerial photos. Margareta Ihse. Department of Physical Geography, Stockholm University, S-10691, Stockholm, Sweden.

The perception of agrarian historical landscapes: A study of the Veneto plain in Italy. Tiziano Tempesta. Dipartimento Territorio e Sistemi Agro-forestali, Università di Padova, Viale dell’Università 16, 35020 Legnaro (PD), Italy.

Whose Landscape? Technology, Fascism, and Environmentalism on the National Socialist AutobahnAuthor(s): William H. RollinsReviewed work(s):Source: Annals of the Association of American Geographers, Vol. 85, No. 3 (Sep., 1995), pp.494-520Published by: Taylor & Francis, Ltd. on behalf of the Association of American GeographersStable URL: http://www.jstor.org/stable/2564512.