Utvecklingsländernas urbana problem - Miljö och hälsa

Tredje världens miljöproblem finns på flera olika geografiska skalor. I hemmet har vi problemen med undermåligt vatten och avlopp vilket kan leda till sjukdomar. På många ställen används öppna eldplatser vilket kan ge kemiska föroreningar. Beroende på klimatet så kan en dåligt byggd bostad ge fysiska problem på grund av ett för kallt eller varmt inomhusklimat. I bostadens närområde finns det hälso- och miljöproblem i form av sopor, latrin, förorenat vatten och föroreningar från industrier. De fattigas bostäder är dessutom extra utsatta för naturkatastrofer så som översvämningar då de är dåligt konstruerade samt placerade utan att hänsyn tagits för denna typ av faror. Även arbetsplatsen finns många miljöfaror, t.ex.. trängsel, dålig ventilation och farliga maskiner. Och om vi går upp ytterligare ett steg i den geografiska skalan så finns på stadsnivån problem med vatten och avlopp, sophantering och sjukvård. Vi har även här givetvis luftföroreningar. Och slutligen på den globala nivån har vi användning av fossila bränslen, en minskad biologisk mångfald samt ett övernyttjande av jordens resurser.

Det kanske allvarligaste problemet är tillgången till rent vatten. 1994 så saknade 300 miljoner stadsbor rent vatten. Detta leder till spridning av sjukdomar, sjukdomar som kan leda till döden då många redan är svaga på grund av t.ex. undernäring samt dålig sjukvård. Det vatten som finns att tillgå är ofta alltför dyrt och/eller kräver en alltför stor arbetsinsats. Vid de få publika vattenkällor som finns är köerna ofta mycket långa vilket ytterligare minskar de fattigas möjligheter till att få tid till inkomstbringande arbete.

Även överbefolkning är ett stort problem, på vissa platser har varje person mindre än 1 kvadratmeter golvyta. Förutom att detta leder till stress så gör det även att smittsamma sjukdomar sprids lättare. Överbefolkningen är an stor anledning till att mässling är en av de vanligaste dödsorsakerna bland barn i tredje världen.

Konceptet epidemiologisk transition är användbart för att förstå hur hälsan förändras då samhället utvecklas. I utvecklingsländer är dödsorsaken vanligen någon form av infektion, parasitsjukdom eller undernäring. Vartefter samhället utvecklas så minskar denna typ av sjukdomar och istället blir naturliga dödsorsaker och sjukdomar kopplade till livsstilen så som cancer och hjärtsjukdomar vanligare. Utifrån denna modell kan man alltså göra en koppling mellan landets utvecklingsskede och invånarnas sjukdomsbild. Många av utvecklingsländerna befinner sig nu i ett mellanstadium, det finns dock stora variationer. Ofta har stadsborna en sjukdomsbild som ligger närmare de rika ländernas än landsbygdsbefolkningen. Det är dock stora skillnader mellan olika grupper i städerna.

Det finns givetvis flera faktorer som påverkar hälsan, de viktigaste är:

• Intermediära faktorer, det vill säga kunskap och beteende hos individen, familjen och i communityn. Speciellt moderns kunskap är viktig då det oftast är hon som sköter om barnen och matlagningen. Landets ekonomi självklart viktig för att bra utbildning ska kunna ges och dessutom är det viktigt att samhället har en positiv inställning till kvinnlig utbildning.
• Underliggande faktorer så som den fysiska miljön, bostadens plats och utformning mm. Här är ju den socioekonomiska situationen viktig då det är den som i mångt och mycket avgör vilken typ av bostad man har råd med. Även Infrastruktur och service så som sjukvård är givetvis viktiga faktorer. Även sådant som ålder och kön påverkar.
• Strukturella faktorer i form av lagar och normer.

Hiv/AIDS har drabbat de fattiga länderna mycket hårt. Av de 30 miljoner som var smittade 1997 bodde mer än 90 % i tredje världen. I många afrikanska länder så är det ca 30 % att en ung person någon gång under livet kommer att smittas av HIV/AIDS. Andra vanliga sjukdomar är tuberkulos, malaria, denguefeber, tyfus och parasiter. Den svåra situationen de lever under gör att även psykologiska sjukdomar och stress är vanligt.

I många städer i tredje världen är undernäring ett stort problem och för att komma till rätta med detta finns ett antal åtgärder man kan genomföra:

• Öka tillgången och kvaliteten på mat. Speciella matpaket för undernärda barn, kollektivt ägda matkooperativ och liknande.
• Lagstiftning. Till exempel i syfte att höja matkvaliteten och/eller införa mammaledighet.
• Utbildning. Näringslära, hur man lagar mat och liknande.
• Amning. Uppmuntra detta då det ger barnet näring och skydd mot sjukdomar.
• Minska infektioner under graviditeten t.ex. genom bättre bostäder, sanitet och sjukvård.
• Erbjuda familjeplanering.
• Informella matproducenter. Uppmuntra lokala matproducenter, t.ex. gatuförsäljare. Detta leder till ett ökat utbud av mat i de fattiga områdena.
• Uppmuntra urbant jordbruk. Kan till exempel handla om att odla eller ha boskap på bakgården, i vissa fall kan man till och med odla på taken.

Alla dessa punkter låter bra, och i de flesta fall även självklara. Så det verkar som att det egentligen inte är kunskapen om hur problemet ska lösas som saknas utan snarare viljan från dem som sitter på de ekonomiska resurserna, det vill säga vi viljan och engagemanget hos oss som bor i de rika länderna. Vi i de rika länderna har utnyttjat de fattiga länderna under så pass lång tid att det nu är hög tid att vi ger tillbaka åtminstone lite av vad vi tagit. Visst gör FN och välgörenhetsorganisationer nytta men det känns som att det är på en alltför liten skala för att det verkligen ska leda till några större förändringar.

Urbant jordbruk i Taiwan.