Att leva i staden - Miljön och människans välbefinnande

Att bostaden och den omgivande miljön är viktig för vårt välbefinnande är det nog ingen som ifrågasätter. Men på vilket sätt påverkar miljön oss och hur ska vi planera staden så att invånarnas livskvalitet blir så hög som möjligt? Det finns givetvis många olika teorier kring detta. Enligt Zeisel så finns det sex mänskliga behov som är viktiga att ta hänsyn till när man planerar staden, och dessa är:

• Trygghet. Att känna sig trygg i sin bostadsmiljö.
• Fattlighet. Med detta menas att området ska vara spatialt förståeligt, det vill säga man ska förstå hur byggnader och vägar är placerade. Det ska vara enkelt att ta sig från en plats till en annan.
• Privatliv. Var och en ska själv styra över kontakten med andra.
• Social interaktion. Miljön ska möjliggöra social interaktion.
• Bekvämlighet. Det ska vara enkelt att utföra saker/ärenden i hemmet, i grannskapet och i staden.
• Identitet. Det måste finnas en koppling mellan ens inre och det yttre. Man måste ha en känsla för platsen man bor på. 

Och som jag ser det är det den första punkten som är absolut viktigast, och den punkten innefattar också det mesta av de fem andra punkterna. Utan fattlighet, ett privatliv, ett socialt liv och en känslomässig koppling till staden så kan man knappast känna sig trygg. Och är man inte trygg är det svårt att leva det goda livet!

Jane Jacobs tar upp just detta med kopplingen mellan stadsmiljön och folkhälsan och hon poängterar vikten av möten mellan människor och att staden planeras för de gående. Hon betonar särskilt vikten av korsningar, det är där människor möts och det är där man ska placera caféer, barer och kiosker. Planteringar, parker, marknader och liknande är också sådant som leder till en mer harmonisk och värdig miljö.

Här växte Jane Jacobs upp och det är just denna typ av stadsmiljö hon anser att man ska eftersträva. Samlingsplatser och trottoarer så att människor kan mötas.

Jag har fått den uppfattningen att de flesta är överens om vikten av ovanstående punkter men att åsikterna sedan skiljer sig åt hur man ska implementera detta. Här spelar givetvis det politiska och ekonomiska klimatet i landet en stor roll. Anser man att tillgång till en bostad och ett bra grannskap är en medborgerlig rättighet eller är detta något som är upp till var och en att ordna efter förmåga? Detta är ju en ideologisk fråga och alltså styrs detta av våra politiker. Men givetvis är landets ekonomiska situation också viktig, ju starkare ekonomin är desto större möjligheter finns det att tillgodo alla medborgares behov av en trygg bostadsmiljö.

Källor
Pacione, M. 2009. Urban Geography. Routledge.
Jane Jacobs: Neighborhoods in Action, 2009, http://www.youtube.com/watch?v=Z99FHvVt1G4.