Handling
Utvandringens tid kretsar kring den mystiske mannen Mustafa Sa’id, en man som liksom dess skapare var född i Sudan men sedan utvandrade till England för studier. Vi får lära känna Mustafa Sa’id genom bokens berättare, en man som vi aldrig får veta namnet på. Men berättaren bär många likheter med Mustafa Sa’id, till exempel har de båda studerat på universitet i England. Boken börjar med att berättaren återvänder till sin hemby vid Nilens strand och där finner att byn fått en ny invånare i form av denne mystiske Mustafa Sa’id. Berättaren blir alltmer intresserad av denne man och beslutar sig för att ta reda på vem han egentligen är. Mustafa Sa’id anförtror sig åt berättaren och går med på att berätta om sitt liv, och det är på så vis vi får reda på vem Mustafa Sa’id egentligen är. Boken innehåller dock inte en fullständig redogörelse för Mustafa Sa’ids liv utan vi får endast reda på vissa fragmentariska bitar berättade som relativt fristående episoder.
Genom dessa tillbakablickande episoder får vi bland annat reda på att Mustafa Sa’id under sin tid i England hade stor aptit på kvinnor. Kvinnorna uppfattade honom som den mystiske och exotiska mannen från Orienten, och han spädde på den bilden med påhittade historier. Det var knappast okomplicerade förhållanden vilket avspeglas i att två av kvinnorna begick självmord och en blev mördad av Mustafa Sa’id. Det framgår relativt klart att Mustafa Sa’id var den utlösande faktorn för de två självmorden. När det gäller kvinnan han mördade, Jean Morris, så var hon otrogen och dessutom ofta föraktfull mot Mustafa Sa’id, men man får ändå uppfattningen att hon innerst inne älskade Mustafa Sa’id. Och man får också intrycket av att hon var den enda av kvinnorna som Mustafa Sa’id hade riktiga känslor för.
Mustafa Sa’id blev dömd för mordet på Jean Morris och tvingades sitta fängslad ganska många år i England. Efter sin frigivning genomförde han ett antal resor men kom sedan för att bosätta sig vid den lilla byn vid Nilens strand, den by som är berättarens hemby och det är alltså här berättaren och Mustafa Sa’id träffas.
Vart eftersom läsaren lär känna Mustafa Sa’id och berättaren bättre så inser denne också att de är en och samma person, om än i olika skepnad och med olika inställningar till livet. Mustafa Sa’id är den känslokalla, beräknande och ibland grymme medan berättaren är den romantiska och inställsamma.
Boken avslutas med att Mustafa Sa’id simmar ut i Nilen och tar sitt eget liv, berättaren blir då förälskad i Mustafa Sa’id änka men kan inte be om hennes hand då en äldre man i byn redan gjort anspråk att få bli hennes man. Förhållandet mellan denna man och Mustafa Sa’id änka slutar dock i en blodig tragedi. För berättaren, som successivt genom berättelsen utstått svåra psykiska påfrestningar och fått sin världsbild ifrågasatt, blir denna händelse droppen som får bägaren att rinna över och han kastar sig i Nilen för att liksom Mustafa Sa’id ta sitt liv. Han tar dock inte sitt liv utan beslutar sig för att leva. Berättaren har när boken är slut alltså gjort sig av med sin känslokalla skuggbild Mustafa Sa’id och istället beslutat att själv fortsätta att leva. Berättaren, och författaren, har gjort sitt val.
Analys
Det moderna kontra det traditionella speglas i boken till exempel genom an dialog som kretsar kring huruvida invånarna i byn verkligen behöver utbildning eller inte. Någon frågar sig vad man ska med utbildning till när man är jordbrukare i en liten by. Och någon förfasar sig över att landet kommer att fyllas med välutbildade personer som sitter i luftkonditionerade rum långt från verklighetens folk. Det är till och med så att berättaren, som själv jobbar centralt med utbildningsfrågor, erkänner att han mest går på konferenser och inte bidrar till landets utveckling. Utbildningen har en central roll i boken, och hur den sköts får hård kritik, man kan anta att detta kommer sig av att Tayeb Salih själv jobbat inom utbildningsväsendet och därför är väl insatt. Det moderna kontra det traditionella tas också upp i form av förekomsten av sådant som bilar, vattenpumpar och radioapparater. Byborna verkar dock tycka att dessa nymodigheter inte påverkar deras liv, deras slutsats är att allt ändå är som det var innan.
Frågeställningen kring religionen och islam kontra icke-islam och andra religioner tas upp på ett flertal ställen. Boken framför till exempel en hel del kritik mot islams sätt att behandla kvinnan, i boken blir Mustafa Sa’id änka bortgift mot sin vilja vilket sedan leder till ett blodbad. Det framgår klart och tydligt att de män som bor i byn anser att kvinnorna ska underordna sig männen, en åsikt som berättaren (och jag antar även författaren) inte stödjer. I boken framförs det också åsikter som handlar om att ingen religion är för mer än någon annan, något som kan tolkas som kritik mot islams sätt att se sig som den enda rätta religionen.
Det stora övergripande temat i boken får nog anses vara spänningen mellan nord och syd, i bokens fall konkretiserat med England kontra Sudan. Boken publicerades 1966, det vill säga 10 år efter att Storbritannien lämnat ifrån sig makten och landet blivit självständigt. Boken publicerades alltså nära inpå landets självständighet, något som mycket tydligt avspeglas i boken. Kolonialism är ett återkommande tema där de i England anser att Sudaneserna är ociviliserade och otämjbara vildar och Sudaneserna anser sig ha blivit våldförda på av Engelsmännen. Boken beskriver denna konflikt mellan civilisationerna och kulturerna ur ett flertal olika vinklar. I och med landets nyvunna självständighet så ställs också större krav på landets ledning, från att ha varit marionetter under britterna måste de nu ta eget ansvar och leda landet på rätt väg. Frågeställningen i boken är huruvida man ska ta efter väst eller om man ska gå sin egen väg. Jag tolkar handlingen i boken, med till exempel Mustafa Sa’id självmord och berättarens återfunna handlingskraft, som att Tayeb Salih anser att man inte blint ska följa väst utan att man ska gå sin egen väg. Men han pekar också på att det finns interna problem så som till exempel korruption som man måste ta tag i.
Ovan nämnda frågeställningar är alltså klassiska inslag i arabisk litteratur från den här tiden. Det finns även en mängd andra inslag som är typiska för arabisk litteratur, till exempel vattnet/öknen, palmen och stammen/byn. (Allen, 2000: 8ff)
Vattnet symboliserar livet och öknen döden, något som inte är så svårt att förstå med tanke på klimatet och naturen i Mellanöstern och Nordafrika. Här syns tydligt hur viktigt vattnet är för att liv ska kunna uppstå och fortgå. I Utvandringens tid nämns vatten i en eller annan form mycket ofta, det kan röra sig om allt från regn till vattenpumpar. Och givetvis har Nilen en central roll, det är ju till exempel här som Mustafa Sa’id tar sitt liv.
Palmen symboliserar det trygga i arabisk litteratur, och så även i den här boken. I början av boken får till exempel palmen symbolisera berättarens trygga barndom.
Bygemenskapen och stamtillhörigheten är något annat som ofta tas upp i boken. Och slutligen så har även religionen en stor plats i boken, betydligt större än vad som nog är vanligt i västerländsk litteratur. I vissa fall diskuteras religionen uttryckligen i boken men oftast är det mer som en naturlig del av berättelsen. Det kan till exempel röra sig om att en person ber eller att de relaterar något i förhållande till moskén. Jag tog faktiskt och räknade hur många gånger religion i någon form nämns i boken och det visade sig att det förekommer på ca en tredjedel av sidorna. Detta är något som man direkt lägger märke till om man som jag aldrig tidigare endast läst litteratur från Nordafrika. Man inser snabbt att religionen i den här delen av världen är en betydligt mer integrerad del i samhället än vad den är uppe hos oss i norra Europa.
Källor
Salih, Tayeb. Utvandringens tid. Stockholm: Leopard förlag. 2008.
Allen, Roger. An Introduction to Arabic Litterature. Cambridge, UK: Cambridge University Press. 2000.
Mahjoub, Jamal. Tayeb Salih: Acclaimed author of Season of Migration to the North. The Guardian. Publicerad 2009-02-20. http://www.guardian.co.uk/books/2009/feb/20/obituary-tayeb-salih. Läst 2011-12-03. Elektronisk..........
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar