Hebreisk litteratur och förintelsen

Förintelsen hade givetvis en enormt stor inverkan på hela den judiska gemenskapen, och så även på den judiska litteraturen. Hebreiska är ju ett språk som i huvudsak talas av judar. Även själva förintelsen pågick under andra världskriget så var det judiska folket ett förföljt folk på många platser redan innan krigets utbrott. Många av de judiska författarna levde i ghetton utanför Palestina (diaspora) och det var få av dem som lyckades ta sig till Palstina. (Abramson mfl.)

Efter andra världskriget och det påföljande arab-israeliska kriget så kom den hebreiska litteraturen att blomstra i Israel. Där hade hebreiska blivit ett officiellt språk och det fanns en mängd traumatiska händelser som behövde skrivas om. Under den här perioden utvecklades den hebreiska litteraturen mycket och influenser från väst var vanliga. Efter andra världskriget ökade antalet judar i Palestina kraftigt och detta blev också ett vanligt tema i litteraturen. Även områdets kulturella mångfald var ett vanligt tema. (Abramson mfl.)

Förintelsen framställdes på en mängd olika sätt i litteraturen. Ett tema är att behandla händelsen ur perspektivet katastrof – försoning/förlösning. Aaron Zeitlin är exempel på en sådan författare. Ett annat vanligt tema var gemenskapen kontra individen. Vad man skrev om skilde sig lite åt beroende på om man levde i kontakt med andra judar eller inte, de som levde åtskilda skrev oftast ur ett mer personligt perspektiv, till exempel om utanförskap och frustration. (Abramson mfl.)

Aharon Appelfeld

Aharon Appelfeld är en av de mest kända nu levande författare som skriver på hebreiska, och hans verk handlar behandlar ofta förintelsen. Att fly och undvika upptäckt är ett vanligt tema i hans texter, den andliga fattigdomen efter förintelsen är ett annat. (Abramson mfl.)

I slutet av 1950-talet började den persiod som numera kallas för Den Nya Vågen (The New Wave). Här finns författare som Ya’kov Shabtai och Amos Oz. Texterna handlar om vitt skilda saker, från problem i invandrarförläggningar till de problem som finns med att leva i landet Israel. Under den senare delen av 1900-talet publicerades allt fler texter av kvinnliga författare. Dessa skrev ofta om sina egna upplevelser av förintelsen som barn eller om sina släktingars upplevelser. (Abramson mfl.)

Källa
Abramson, Glenda M., Leiter Samuel, Rabin, Chaim (eds), “Hebrew literature” i Brittanica Online Encyclopedia: www.britannica.com/EBchecked/topic/259083/Hebrew-litterature.