Viveca Stens bästa!

"I natt är du död" är Viveca Stens fjärde Sandhamnsdeckare. Egentligen är det väl fel att kalla hennes böcker för Sandhamnsdeckare för det är oftast en ganska liten del som utspelar sig där, men det låter väl mer romantiskt än att kalla dem för Nackadeckare...

I den här boken har Sten lyckats få till en hyfsat trovärdig och intressant bakgrundshistoria, dessutom är de delar som beskriver polisernas karaktärer betydligt bättre än i hennes tidigare böcker. Hennes bästa hittills alltså! Fast det är fortfarande något som fattas för att nå ska upp till toppen, hennes deckare känns lite väl banala ibland kanske och sluten lite väl krystat dramatiska........

Det Kalla Kriget ur ett sovjetiskt perspektiv - Mästerligt av Vladislav Zubok

Vladislav Zuboks bok "A Failed Empire: The Soviet Union in the Cold War from Stalin to Gorbachev" är en mästerlig skildring av Det kalla kriget från ett sovjetiskt perspektiv. De flesta böcker i ämnet är ju annars skrivna ur ett amerikanskt perspektiv så därför är Zuboks bok extra intressant. Och i och med att mycket av det tidigare hemlighetsstämplade materialet från Sovjetunionen nu har blivit tillgängligt så har Zubok lyckats ge en mycket nyanserad bild av de sovjetiska ledarnas tankar och handlande.

Ett centralt begrepp i boken är det som Zubok kallar för det revolutionärt-imperialistiska paradigmet. Detta paradigm handlar om att landet under Det kalla kriget styrdes av en kombination av viljan att sprida socialismen/kommunismen utanför landets gränser och viljan att expandera i syfte att skapa sig en säkerhetszon. Stalin, och flera av hans efterföljare, var övertygade om att kapitalismen skulle förgöra sig självt och att detta snart skulle dra in Sovjetunionen i ett nytt krig.

Zubok ger en detaljerad bild av de olika ledarnas personligheter, och enligt honom har vissa av ledarna personligen haft mycket stor betydelse för Det kalla krigets händelseförlopp. Det här är en mycket bra och intressant bok som berättar om tiden mellan 40-talet och 90-talet från ett för oss ovanligt perspektiv, det sovjetiska. Jag rekommenderar verkligen denna bok! Dock kanske jag ska varna dem som är ute efter en bok som betonar de militära inslagen i Det kalla kriget, detta är kanske inte en bok för er. Boken behandlar inte ländernas olika vapentyper och liknande, nej den här boken handlar mer om männen och diplomatin...

Rörigt av Berry i The Jefferson Key

Har tidigare läst ett par böcker om Steve Berrys hjälte Cotton Malone och tyckt att de varit ganska underhållande. Som en blandning av James Bond och Da Vinci-koden ungefär. Men i "The Jefferson Key" har Berry inte lyckats vidare väl, det är på tok för rörigt. Här har vi alltför många olika grupper av goda och onda att hålla reda på, det är pirater, presidentfamiljen och agenter från olika myndigheter. För att nämna några. Jag orkade läsa halva boken sen gav jag upp.........

En tyvärr inte helt lyckad skildring av Nordkorea

Magnus Bärtås och Fredrik Ekmans bok "Alla monster måste dö! ; gruppresa till Nordkorea - ett reportage" är tyvärr inte helt lyckad. Ambitionen att kombinera ett resereportage med mer filosofiska och konstnärliga utvikningar är god, tyvärr blev resultatet inte lika bra. Författarna lyckas mycket bra i de delar som handlar om själva gruppresan, deras beskrivning av de udda medresenärerna är humoristiska och de redogör på ett förträffligt sätt över deras oförmåga att förstå sig på det mycket udda landet och dess människor. De tar oss med på en resa som sträcker sig från det heliga berget Paektu i norr till de gigantiska masspelen i Pyongyang.

Och så långt är boken mycket bra, men när de sedan försöker väva in filmhistoria och filosofi så blir det mest pannkaka. Till exempel kretsar en stor del av boken kring den nordkoreanska filmindustrin och dess före detta stjärna Madame Choi. Madame Chois historia är mycket fascinerande, hon blev kidnappad av Kim Jong Il från Sydkorea i syfte att styra upp den nordkoreanska filmindustrin. Dessutom blev hon lite utav Kim Jong Ils gullegris. Efter att ha verkat i landet mer eller mindre mot sin egen vilja under många år så återvände hon sedan till Sydkorea. Och detta är så klart en mycket spännande historia, en historia som författarna dock helt förstör genom en oengagerade redogörelse för den intervju de hade med Madame Choi.

Dessutom så hackar de totalt sönder boken med små korta beskrivningar av Nordkoreanska filmer. Möjligen är det intressant om man har koreanska filmer som specialitet men för alla andra gör det bara att boken tappar fart och flyt. Visst har författarna en poäng i att film och filosofi har påverkat de nordkoreanska ledarna och i förlängningen även hur landet styrts, men jag tycker inte att deras bok lyckas framföra detta på ett bra sätt. Boken känns alltför akademisk och instängd för att engagera. Men för den skull är boken inte genomdålig, de bitar som handlar om själva resan och deras möte med landet och medresenärerna är mycket bra.........

Volkswagen kan det här med reklamfilm!

Kanske måste man ha växt upp med Star Wars för att tycka den här reklamfilmen är grymt kul? :-) Kolla speciellt in AT-AT hunden på slutet. Ha!

Reklam är förbjuden i Sao Paulo - Grymt!

Sedan ett par år tillbaka så är all utomhusreklam förbjuden i Sao Paulo. Otroligt modigt och imponerande av de som styr staden att fatta ett sånt beslut! Fler städer borde följa deras för det finns i princip bara fördelar. För det första blir stadsbilden så otroligt mycket snyggare och mer vilsam och för det andra vinner de som har bäst varor att sälja och inte de som har stört reklambudget. Och konkurrensen sätts inte ur spel då förutsättningarna ju fortfarande är densamma för alla. Stockholm nästa tack!

En analys av Etgar Kerets bok Åtta procent av ingenting

Etgar Keret

Etgar Keret är en israelisk författare och här kommer en analys av hans bok Åtta procent av ingenting. Boken är en samling av ett 30-tal noveller, alla utom ett fåtal är endast några sidor långa. Etgar Keret är född 1967 och förutom att vara författare så är han även regissör och föreläsare.

Novellerna i Åtta procent av ingenting är en salig blandning av historier, den ena mer underlig än den andra. Att beskriva varje enskild novell låter sig ju inte göras här utan jag försöker istället beskriva de gemensamma dragen exemplifierat med några konkreta exempel. Huvudkaraktärerna i berättelserna är oftast barn, ungdomar och unga vuxna. Ett vanligt tema är att de håglöst glider runt på stranden eller i staden och diskuterar kärlek och flickvänner. Mycket av diskussionerna kretsar kring sex och språket är bitvis ganska rått och explicit. Ett annat vanligt tema i boken är döden och kriget, vilket ofta står i bjärt kontrast till kärleken. I novellen Tuttarna på en artonåring ser vi ett exempel på detta. Här har huvudpersonen en dialog med en taxichaufför vars son är soldat. Samtidigt som de hör på radion att många soldater dött i en helikopterkrasch, där en av dessa skulle kunna vara chaufförens son, så föredrar ändå chauffören att detaljerat beskriva de unga tjejer de kör förbi. Huvudpersonen tycker att detta är något osmakligt och försöker istället leda in samtalet på chaufförens son. Denna novell kan man givetvis tolka på många olika sätt, till exempel kan man se chaufförens ovilja att diskutera helikopterkraschen och hans sons eventuella död som en försvarsmekanism eller som ett tecken på att kriget nu blivit en del av vardagen och inte är viktigare att diskutera än tjejernas utseende. Jag tycker mig se en sorts krigströtthet i många av Kerets noveller.

Något annat som är karaktäristiskt för novellerna är att de ofta har absurda eller surrealistiska inslag. Ett exempel på detta är novellen Hälleflundra där huvudpersonen och hans kompisar är i färd med att beställa in mat på en restaurang. Servitören beskriver då vad som finns menyn, bland annat finns där en talande fisk. Ingen utom huvudpersonen verkar tycka att detta är det minska konstigt och stämningen och diskussionen blir smått surrealistisk. Huvudpersonen beställer dock in den talande fisken men blir besviken på att den inte talar. Det finns en tradition i israelisk 1900-tals litteratur att använda sig av excentriska karaktärer och jag tycker mig kunna se spår av detta i en del av Kerets noveller. Dessa excentriska karaktärer används för att beskriva de grymma sidorna av livet i Israel och för att chocka läsaren. (Shaked, 2006: 59) Keret använder kanske inte de surrealistiska och excentriska karaktärerna för att chocka men kanske som ett sätt att visa vad krigets meningslösa grymheter kan göra med människor.

Om man jämför med Utvandringens tid av Tayeb Salih, så känns Åtta procent av ingenting betydligt mer modern och västinfluerad. Religionen, som är ständigt närvarande i Salihs bok, finns bara marginellt med i Kerets bok. Och den livsstil med restauranger, stadsmiljöer, taxiresor och droger som beskrivs i Kerets bok är väsensskild från den som finns i Salihs. Kerets bok är dessutom fylld av prylar och begrepp som är starkt kopplade till väst och marknadsekonomin. Exempel på detta finns till exempel i novellen Orubbliga regler där huvudpersonen just har varit i Schweiz på affärsresa och i novellen förekommer ord som basebollkeps, playstation och taxfree. Något som är gemensamt för Kerets och Salihs bok är dock att de diskuterar västs inflytande över den inhemska kulturen, och detta är något som också är karaktäristiskt för arabisk modern populärlitteratur överlag. (Allen, 2000: 185) Just novellen Orubbliga regler är ett exempel på detta, här övertalas huvudpersonen att köpa parfym åt sin fru i taxfreebutiken, detta för att göra frun lycklig och förbättra relationen. Här kan man se en kritik mot marknadsekonomin och prylhysterin, du kan inte köpa dig till ett lyckligt förhållande. Även i novellen Shriki finns en kritik mot marknaden och alla dess onödiga prylar. Här i form av att huvudpersonen uppfinner den än mer onödiga prylen efter den andra, det slutar med att han uppfinner oliver som är fyllda med oliver.

Ett par av novellerna innehåller moraliska frågeställningar. I Kinderägg råkar en obducent ut för ett moraliskt dilemma då han upptäcker att en kvinna som omkommit i en olycka hade långt framskriden cancer och ändå skulle dött mycket snart. Hans dilemma går ut om han ska berätta om denna sjukdom för kvinnans anhöriga eller inte. Blir sorgen lättare om de vet att hon ändå skulle dött? Eller medför vetskapen om att hon ändå skulle dött till dubbel sorg? I den här novellen gör också Keret en liknelse mellan självmordsbombare och cancer, självmordsbombare är samhällets cancer.

Israels speciella situation nämns förvånansvärt lite, i alla fall i konkreta former. Det finns inga berättelser om förföljelsen och utrotningen av judarna eller om de konflikter och krig som präglat landets moderna historia, något som annars är vanliga teman i israelisk efterkrigslitteratur. (Shaked, 2006: 64ff) Visst nämns kriget men inte alls så ofta som man skulle kunna tro. Kvinnliga soldater förekommer dock som karaktärer, till exempel i novellen Ett besök i cockpit, och just detta med kvinnliga soldater är något som är karaktäristisk för Israel. Om man däremot tittar under ytan så tycker jag mig ibland se att landets konfliktfyllda historia finns där, novellerna är dock inte alltid så lätta att tolka. Att skjuta Tuvia är ett exempel på en sådan novell. Novellen handlar om en hund som är elak mot alla utom den lilla pojke som är dess skötare. Pojkens pappa gör upprepade försök att göra sig av med hunden men misslyckas, hunden kommer tillbaka gång på gång, detta trots att pappan vid ett tillfälle till och med skjutit hunden. Här skulle man kunna tolka in att hunden är de förföljda judarna, och att de alltid kommer tillbaka oavsett vilka prövningar de utsätts för. På så sätt kan man säga att Kerets roman tar upp kampen om Palestina. Kampen om Palestina och dess folks öde är ett vanligt tema i modern israelisk litteratur. (Allen, 2000: 188)

Åtta procent av ingenting är typisk för den moderna arabiska litteraturen på så sätt att den är en novellsamling. Novellsamlingar och de korta berättelserna är nu den vanligaste och mest utspridda formen av litteratur i arabvärlden. (Allen, 2000: 184)

Källor:
Allen, Roger. An Introduction to Arabic Litterature. Cambridge, UK: Cambridge University Press. 2000.

Keret, Etgar. Åtta Procent av ingenting. Stockholm: Bastion förlag. 2008.

Shaked, Gershon. ”Defining the New Tradition”, The New Tradition. Essays on Modern Hebrew Literature. Cincinnati: Hebrew Union College Press. 2006..........

Tretton Dagar - så nära var vi ett tredje världskrig

Filmen Tretton Dagar från 2000 är en riktig nagelbitare. Handlingen kretsar kring det kalla kriget och Kubakrisen, vilket ju låter torrt men oj så spännande det är! Och det är skrämmande när man inser hur nära vi var ett tredje världskrig. Rekommenderas!

Hebreisk litteratur och förintelsen

Förintelsen hade givetvis en enormt stor inverkan på hela den judiska gemenskapen, och så även på den judiska litteraturen. Hebreiska är ju ett språk som i huvudsak talas av judar. Även själva förintelsen pågick under andra världskriget så var det judiska folket ett förföljt folk på många platser redan innan krigets utbrott. Många av de judiska författarna levde i ghetton utanför Palestina (diaspora) och det var få av dem som lyckades ta sig till Palstina. (Abramson mfl.)

Efter andra världskriget och det påföljande arab-israeliska kriget så kom den hebreiska litteraturen att blomstra i Israel. Där hade hebreiska blivit ett officiellt språk och det fanns en mängd traumatiska händelser som behövde skrivas om. Under den här perioden utvecklades den hebreiska litteraturen mycket och influenser från väst var vanliga. Efter andra världskriget ökade antalet judar i Palestina kraftigt och detta blev också ett vanligt tema i litteraturen. Även områdets kulturella mångfald var ett vanligt tema. (Abramson mfl.)

Förintelsen framställdes på en mängd olika sätt i litteraturen. Ett tema är att behandla händelsen ur perspektivet katastrof – försoning/förlösning. Aaron Zeitlin är exempel på en sådan författare. Ett annat vanligt tema var gemenskapen kontra individen. Vad man skrev om skilde sig lite åt beroende på om man levde i kontakt med andra judar eller inte, de som levde åtskilda skrev oftast ur ett mer personligt perspektiv, till exempel om utanförskap och frustration. (Abramson mfl.)

Aharon Appelfeld

Aharon Appelfeld är en av de mest kända nu levande författare som skriver på hebreiska, och hans verk handlar behandlar ofta förintelsen. Att fly och undvika upptäckt är ett vanligt tema i hans texter, den andliga fattigdomen efter förintelsen är ett annat. (Abramson mfl.)

I slutet av 1950-talet började den persiod som numera kallas för Den Nya Vågen (The New Wave). Här finns författare som Ya’kov Shabtai och Amos Oz. Texterna handlar om vitt skilda saker, från problem i invandrarförläggningar till de problem som finns med att leva i landet Israel. Under den senare delen av 1900-talet publicerades allt fler texter av kvinnliga författare. Dessa skrev ofta om sina egna upplevelser av förintelsen som barn eller om sina släktingars upplevelser. (Abramson mfl.)

Källa
Abramson, Glenda M., Leiter Samuel, Rabin, Chaim (eds), “Hebrew literature” i Brittanica Online Encyclopedia: www.britannica.com/EBchecked/topic/259083/Hebrew-litterature.

Safari i Tanzania - Ngorongoro, Serengeti, Tarangire och Lake Manyara

Att åka på safari är något som alla borde göra, oavsett om man är naturnörd eller inte! Det är en otroligt häftig upplevelse att stå öga mot öga med de djur som man annars bara sett på TV. Och det är ingen överdrift att säga att man verkligen kommer djuren nära för ofta är det bara ett par meter ifrån dig. Sedan kan man alltid ifrågasätta exakt hur vilda djuren är och exakt hur naturligt deras beteende är, de stöter ju på turister så gott som dagligen. Men jag tycker nog att man kan påstå att det är fria djur som lever ett naturligt liv som man får se. Det gäller dock att välja vart man åker, det finns ju parker i Afrika som är inhägnade och mer att likna vid ett zoo. Så åk alltså till de stora öppna nationalparkerna så som till exempel Serengeti.

Den resa jag gjorde gick just till Serengeti och på vägen dit besökte vi även Tarangire, Lake Manyara och Ngorongoro. Denna rutt är klassisk för ett 7-dagars safari i Tanzania. Ett tips är att flyga ena vägen då du annars får tillbringa väldigt mycket tid i ren biltransfer mellan parkerna. Vi åkte bil in till Serengeti och flög ut och detta var en mycket bra lösning.

När man väljer sin safariarrangör gäller det att se till att de använder sig av bra bilar och guider. Eftersom du tillbringar många timmar varje dag i bilen är det finns gott om plats så att alla kan se ut, det vill säga alla ska ha fönsterplats. Undvik små minibussar. Dessutom är guiden mycket viktig eftersom det är den personen som känner till området och vet var djuren finns.

Vi bodde på lodger av bra standard. Egentligen kanske inte standarden på lodgen är extremt viktig eftersom du ändå tillbringar tiden ute på gamedrives och inte hinner utnyttja hotellet, men viss ger det resan lite extra guldtillvaro om man bor lyxigt. Frukost och middag serverades alltid på hotellet, lunchen däremot oftast ute i naturen.

Det är också viktigt att kolla upp hur mycket av tiden som verkligen spenderas ute i naturen, det är ju trots allt det som resan går ut på. Även om lodgerna är trevliga så ligger de oftast mitt ute i ödemarken och det finns inget utanför annat än natur. Det är till och med så att du oftast inte får gå utanför hotellområdet utan guide. Så att tillbringa mycket tid på lodgen kan nog bli ganska långtråkigt. Den resa vi gjorde hade förhållandevis mycket gamedrives, från frukost till middag var vi oftast ute i naturen och dessutom tillkom dessutom oftast ett morgon- eller kvällspass.

Så ta och boka ett safari nu! Du kommer inte att ångra dig! :-)

Tarangire national park

Tarangire River Camp

Lake Manyara national park

Lake Manyara Hotel Lodge

Ngorongorokratern

Noshörningar!

Besök i masaiby

Olduvai

Utsikten från Ngorongoro Wildlife Lodge

Serengeti

Seronera Wildlife Lodge i Serengeti

Lobo Wildlife Lodge i Serengeti

Safariflyg vidare till Zanzibar!

Kilimanjaro

Karta över Manyara National Park

Karta över Ngoronogorokratern

Karta över Serengeti

Karta över Tarangire National Park..........