Vulkaniska gaser kan i vissa fall vara livsfarliga

Det finns tillfällen då vulkaniska gaser kan vara livsfarliga. Om det bildas en djup kratersjö med underliggande magma så kan det samlas mängder av koldioxid i sjöns nedre delar. Koldioxid som kan frigöras och svepa längs marken och orsaka kvävning. Koldioxiden kommer ursprungligen från magman som finns under sjön. På grund av det stora trycket, vilket beror på det stora djupet, så stannar koldioxiden kvar i sjöns bottenvatten. Men vid vissa tillfällen kan denna koldioxid stiga mot ytan och bilda gasmoln som sveper längs marken ner i dalarna. Något man tror kan orsaka att gasen frigörs och stiger mot ytan är undervattenskred. Gasen expanderar vart eftersom den närmar sig ytan och dess hastighet upp genom vattnet kan vara mycket hög. Gasen är luktlös vilket gör den svår att upptäcka. Den är dessutom ca 1.5 ggr tyngre än luft vilket gör att den glider längs med marken. Dessa luktlösa gasmoln kan kväva människor och djur till döds.

Ett exempel på detta är gasutsläppet vid Lake Nyos i Kamerun 1986. Här uppskattar man att ca 1.6 miljoner ton koldioxid steg upp ur sjön och sedan rullade ner för sluttningarna. I detta fall dog så många som 1700 personer.

De gaser som sipprar ut genom fumaroler på jordens yta kan också vara farliga. Även här bildas farliga gaser. Gaserna är dessutom ofta mycket heta vilket kan ge brännskador. Dock är ju dessa utsläpp ofta relativt små. Man har dessutom oftast bra koll på var dessa fumaroler finns. Detta gör att man kan varna allmänheten. 

Kor som kvävts av den koldioxid som släpptes ut från Lake Nyos 1886.