Digitala berättelser (Uppgift 4)

Jag kommer i den här rapporten att beskriva vad en digital berättelse är och hur de kan användas inom skola och utbildning. Jag kommer även att utvärdera två av de online-verktyg som finns och visa hur man kan skapa en enkel digital berättelse med hjälp av dessa.

Digitalt berättande – vad är det?

Den digitala berättelsen är en berättelse som använder sig av en kombination av olika digitala media, så som bilder, video och ljud. Resultatet blir vanligtvis en kort film. Berättelsen har alltid varit ett viktigt verktyg för kunskapsöverföring mellan människor och den digitala berättelsen är bara ytterligare ett sätt att framföra berättelsen på. Det viktiga är dock fortfarande själva berättelsen. Educause Learning Initiative sammanfattar det på ett bra sätt: “The oral tradition of knowledge transfer and exchange has served as the basis for education since humans began teaching one another, and digital stories build on this model by incorporating rich, dynamic media.”¹ Och den digitala berättelsen kan användas inom många olika områden, något som Digital Directors Guild² visualiserar med nedanstående bild.

Digitalt berättande som pedagogiskt verktyg

Det digitala berättandes största styrka är antagligen dess flexibilitet. Du kan, som bilden ovan visar, använda tekniken inom en mängd olika områden och du kan dessutom anpassa tekniken utifrån elevernas ålder. Yngre elever kan använda enkla verktyg med ett begränsat antal funktioner, exempelvis berätta om sitt sommarlov (en klassiker inom skolan) genom att kombinera ett antal egentagna fotografier i en viss ordning kanske kompletterat med enkla texter. Äldre elever kan skapa betydligt mer avancerade berättelser där man kanske först skapar och redigerar bilder och videosnuttar som sedan klipps ihop tillsammans med en berättarröst, musik och text. De digitala berättelserna kan handla om allt från kemiska processer till slaget vid Waterloo. Och en digital berättelse kan handla om en faktisk händelse, men det kan lika gärna vara fiction.

En annan pedagogisk styrka med de digitala berättelserna är att de spänner över flera kunskapsområden. När eleverna skapar sin digitala berättelse så lär de sig dels konsten att skapa en berättelse, till exempel i vilken ordning de ska berätta, vilka karaktärer de ska ha med, hur de ska få publiken intresserad och hur de bäst lyckas framföra sitt budskap. Men de lär sig också de tekniska bitarna i form av till exempel videoredigeringsprogram, överföring och konvertering av mediafiler samt hur man använder videokameror och annan teknisk utrustning. Dessutom finns det ett visuellt inslag i skapandet, det gäller ju att komponera sina bilder och videosnuttar på ett tilltalande sätt. Och slutligen så får ju eleverna givetvis en kunskap om det ämne som den digitala berättelsen handlar om. Så att skapa en digital berättelse tvingar eleverna att kombinera en mängd olika färdigheter.

En digital berättelse kan skapas av en enskild elev men jag tror att de med fördel kan skapas i grupp. Eftersom en digital berättelse innehåller så många olika delar och arbetssteg så kan det bli en bra övning i samarbete och arbetsfördelning. Beroende på elevernas ålder kan man ge dem i uppgift att skapa mer eller mindre avancerade tidplaner och rollfördelningar över hur produktionen ska gå till.

Digitalt berättande är dessutom något som jag tror det flesta elever tycker är kul. Många elever, beroende på ålder såklart, skapar ju redan digitala berättelser i någon form, till exempel genom videosnuttar de lägger ut på Youtube och liknande sajter. Och många kan redan hantera den tekniska utrustningen. Och att använda verktyg som eleverna är bekanta med, och som de dessutom ofta tycker är kul att använda, är ju bara en fördel. Det är lättare att lära om man har kul!

Givetvis finns det även nackdelar med att använda digitala berättelser i undervisningen. Eftersom skapandet av en digital berättelse spänner över så många olika ämnen så kan det vara svårt för en lärare att behärska alla delar. Här gäller alltså att lärarna hittar ett bra sätt att samarbeta. Och även att betygsätta en digital berättelse kan ställa till problem, så här skriver Educause Learning Initiative: “Faculty might find digital stories difficult to assess, particularly because they integrate skills from a range of disciplines, from the creative to the purely technical.”¹ Förutom att lärarna måste ha kunskap kring de tekniker som används inom digital berättande så måste skolan även se till att rätt verktyg och utrustning finns. Jag skulle tro att det idag är många skolor som saknar den utrustning som behövs, och om utrustning finns så är den antagligen ofta föråldrad.

Arbetsgång

Man kan dela upp skapandet av en digital berättelse i tre huvudsteg (enligt sajten CogDoGroo³): 

1. Strukturera din berättelse i grova drag. Här kan du med fördel använda dig av ett storyboard där du delar upp berättelsen i olika sekvenser (tagningar) och där du för varje tagning anger information som till exempel syftet med scenen, hur scenen ser ut rent visuellt och vilket ljud som finns. Här är det bra om man även ritar skisser över hur man tänkt sig de olika scenerna.
   
   
2. Hitta media. Media, det vill säga video, ljud och bild kan man antingen skapa själv eller välja att använda sådant som är skapat av andra. Här är det givetvis viktigt att kolla upp så att man har rättigheten att använda materialet i sin film. Det finns många sajter på nätet som tillhandahåller material som är fritt att använda.
   
   
3. Välj ett verktyg och skapa din film. Det finns en uppsjö av sajter som erbjuder videoredigering på nätet, så här gäller det att hitta den som uppfyller just dina krav.

Min erfarenhet är att det inte är själva redigeringen som tar tid utan arbetet med att strukturera upp berättelsen samt att hitta/skapa lämpligt media. Om man har gjort ett bra förarbete så går själva redigeringen relativt snabbt.

Verktyg – Jay Cut

Många (de flesta) av de onlinetjänster som finns idag är inga videoredigeringsverktyg i dess rätta bemärkelse utan mer en form av enkla wizards där du laddar upp ett antal bilder och videosnuttar som sedan mixas ihop. Du har sällan någon detaljerad kontroll över slutresultatet, mer än att du till exempel kan välja vilken mall eller tema som ska användas eller i vilken ordning bilderna och videosnuttarna ska visas. De sajterna fungerar bra för att göra enklare bildspel men inte för att skapa filmer. Men det finns även lite mer avancerade sajter, Jay Cut (http://jaycut.com) är en sådan. Men sajterna når fortfarande inte upp till den funktionalitet som finns i de program du installerar på datorn, inte ens i närheten. Så ska man skapa digitala berättelser för äldre studenter, låt säga från gymnasiet och uppåt, så duger nog knappast de onlinetjänster som finns idag.

Jay Cut är ett tidslinjebaserat redigeringsprogram, det vill säga du placerar ut filmens beståndsdelar längs en tidsaxel. När du öppnat upp Jay Cut i redigeringsläge så får du upp en skärm som ser ut som bilden nedan:

Här har du överst ett antal flikar du kan välja mellan, varje flik innehåller en typ av beståndsdel. Via de tre första flikarna når du de videoklipp, bilder och ljudfiler du laddat upp. Att ladda upp media är mycket enkelt, det finns en knapp för detta uppe i högra hörnet. Du kan ladda upp flera filer på en gång och det finns stöd för relativt många olika filformat. Sedan har du en flik för övergångar. En övergång är något du placerar mellan två delar i filmen, till exempel mellan två bilder, och som talar om för redigeringsprogrammet hur du vill att övergången ska ske. Finns en mängd val, till exempel att en bild ska tona ut och den andra tona in. Bredvid den fliken finns en flik som heter ”Övriga Effekter” och här finns till exempel funktioner för att lägga in text i eller mellan bilder och videoklipp. Fliken längst till höger används för inställningar. Den fliken varierar i utseende beroende på vilken typ av media du arbetar med. Nedan kan du se hur inställningsfliken ser ut om man arbetar med ljud:

Här kan du alltså sätta volymen och bestämma hur du vill att ljudet ska tona in och ut. På motsvarande sätt finns inställningsmöjligheter för de andra mediatyperna, arbetar du med text så är det till exempel här du väljer vilken text du vill visa samt med vilket typsnitt och färg. Programmet arbetar med drag and dropp vilket gör det intuitivt, du dra helt enkelt ner ditt mediaobjekt från någon av flikarna till tidslinjen. Mediaobjekt som finns på tidslinjen redan kan flyttas längs med tidsaxeln och på så sätt kan man ändra ordning. Det arbetar med fem olika spår, två för bild och video, ett för text, ett för övergångar och ett för ljud/musik. På så sätt blir det mycket överskådligt, du kan på ett enkelt sätt se när de olika mediaobjekten startar och slutar och på vilket sätt de eventuellt överlappar varandra. Du kan givetvis bestämma hur länge ett mediaobjekt ska visas, och har du ett ljud- eller videoklipp som du vill korta ned så går även det bra att göra. Du kan även i programmet direkt spela in ljud och video. 

När du sedan är klar med din film kan du välja att publicera den på webben (t.ex. på Youtube) och/eller att ladda ned den till din dator. Det finns ett antal olika videoformat att välja mellan, dock är upplösningen (kvaliteten) på filmen ganska låg.  Upplösningen är tillräcklig för att visa på en mobiltelefon eller vanlig datorskärm, men den räcker inte för att visa i stort format i till exempel ett klassrum. Vilket givetvis är en stor nackdel. En annan brist är avsaknaden av bra hjälpfunktioner. Men på det stora hela så tycker jag att Jay Cut är en mycket bra online tjänst för videoredigering. Det är enkelt att komma igång du har relativt stora inställningsmöjligheter. Dessutom finns tjänsten på svenska, vilket ju är smått unikt. Dock är det kanske inte ett program för de lägsta årskurserna då det är relativt komplext.  

Verktyg – One True Media

Nästa onlinetjänst jag har testat heter One True Media (http://www.onetruemedia.com). One True Media har ett delvis annat upplägg än Jay Cut, här har du också en tidslinje och ett antal olika flikar. Dock finner jag One True Media som mer svårarbetat, till exempel har du inte dina mediafiler tillgängliga i flikarna på samma sätt som i JayCut utan här läggs alla de filer du laddat upp automatiskt in i din tidsaxel. Och du får sedan flytta om ordningen eller ta bort filer. Det är bättre när man själv får ”dra” sina mediaobjekt från ett bibliotek ner till tidslinjen så som man gör i JayCut. One True Media har ytterligare en stor svaghet och det är att man använder ljudfilerna som en form av bas, det vill säga om du valt att ladda upp två musikstycken så utgår programmet från dessa. I bilden nedan kan man tydligt se att filmen är uppdelad efter mina två musikstycken, här finns överst musikstycke ett med de mediaobjekt jag vill visa samtidigt som musiken spelas. Och nedanför finns musikstycke två med tillhörande mediaobjekt. Detta arbetssätt fann jag var mycket osmidigt. Det är ju inte alltid som musiken är det centrala och det du vill utgå från. Till One True Medias försvar ska sägas att det går att klippa musiken till den längd du vill.   

Du finns även i One True Media möjlighet att lägga in text (fast inga svenska tecken!), övergångar och effekter så som bilden nedan visar:

Det finns möjlighet att dela den färdiga filmen på till exempel Youtube och Facebook. Och du kan ladda hem den till din dator eller beställa den som DVD. Så det finns gott om valmöjligheter. Dock har One True Media samma svaghet som Jay Cut när det gäller kvaliteten, upplösningen är för låg för att visa i stort format. Och ytterligare en stor nackdel med One True Media är att du måste betala för att kunna utnyttja tjänsten. Du kan till exempel inte ladda ned din film till datorn utan att betala. 

Slutsatsen är att det egentligen aldrig finns någon anledning att använda One True Media eftersom det finns andra bättre och billigare tjänster. 

Om man ska nämna något om vilka krav som ställs på datorn för att använda den här typen av tjänster så är det att kraven är låga för själva redigeringen. Dock är det givetvis en fördel att ha en snabb internetuppkoppling eftersom det blir stora filer som ska laddas upp och ned. Och en stor skärm är bra då lätt blir plottrigt annars. Men du behöver inte ha en extremt kraftfull dator då själva bearbetningen sker hos de som har tjänsten. 

Slutresultat

Jag skapade samma digitala berättelse i de två onlinetjänsterna. Först den jag skapade med Jay Cut:

http://www.youtube.com/watch?v=7pUB0vPA-sk

Sen den jag skapade med One True Media:

http://www.youtube.com/watch?v=9VQV3LbeZHg

Slutresultatet är relativt likvärdigt men där versionen gjord i Jay Cut är bättre och mer likt min ursprungliga tanke. One True Media har till exempel en begränsning i antalet ljudklipp vilket innebär att ett av ljudklippen inte finns med. One True Media hade inte heller samma möjlighet som Jay Cut att placera text ovanpå bilder och videofilmer. Att arbeta i Jay Cut är mycket mer flexibelt än i One True Media, något som jag tycker syns i filmerna ovan.

Så hur hade jag tänkt när jag skapade min digitala berättelse? Vilken var min tänkta målgrupp? Tanken var att på ett par minuter berätta om den första människan på månen (Neil Armstrong). Och att göra detta på ett enkelt, personligt och kul sätt. Målgruppen var de lägre årskurserna, så det fick inte vara så avancerat. Jag försökte att skapa en film som höll intresset uppe, till exempel genom att infoga frågeställningar av typen ”Men varför ville Neil åka till månen?”. Och för att få eleverna att fortsätta diskutera efter berättelsens slut så avslutar jag med frågan ”Skulle du också vilja åka till månen?”. Tanken är att den här typen av filmer kanske kan fungera som en intresseväckare. Min film innehåller begränsat med råa fakta men däremot flera av de mest minnesvärda ögonblicken så som Kennedys tal, uppskjutningen och Armstrongs berömda ord från månen. Även om eleverna inte förstår allt som sägs så hoppas jag ändå att filmen förmedlar en känsla från tiden för resan. Kanske att det skulle blivit bättre om jag använt mig av en berättarröst istället för text.

I det här scenariot är det jag som lärare som skapat en digital berättelse i syfte att visa för eleverna. Men det är nog än bättre om man låter eleverna skapa de digitala berättelserna, kanske med lärarens exempel som inspiration. Den film jag skapade om Armstrongs resa till månen skulle ju mycket väl kunna skapas av eleverna, förslagsvis som ett grupparbete.

I mina filmer har jag bara använt material som inte är upphovsrättsskyddat. Källhänvisningar finns i slutet av denna rapport.

Reflektioner och slutsatser

Jag är övertygad om att digitala berättelser har en plats i utbildningssammanhang. I skapandet av en digital berättelse så tränas många olika färdigheter, allt från det kreativa berättandet till de hårda tekniska bitarna. Då filmerna oftast är korta tvingas eleverna att sammanfatta fakta och presentera dessa på ett pedagogiskt och engagerande sätt, något som inte är alldeles lätt och bra att träna. Och med fördel kan en digital berättelse göras i form av ett grupparbete där eleverna lär sig samarbeta och planera tillsammans.

När det gäller verktygen så finns det idag en hel del användbara sådana som är tillgängliga på Internet via en browser. Av de jag testat var Jay Cut det bästa alternativet, men marknaden förändras snabbt så det kommer säkert att komma ännu bättre alternativ. Det är dock viktigt att anpassa sitt val av verktyget efter hur gamla eleverna är, Jay Cut är till exempel för avancerat för de yngsta. Och planerar man att skapa riktigt avancerade filmer så är man nog fortfarande hänvisad till de program man installerar på datorn.

Referenser och källor

1. ”7 things you should know about… Digital Storytelling” PDF-dokument. http://net.educause.edu/ir/library/pdf/ELI7021.pdf. (2007) Educause Learning Initiative.
   
2. “Why would I want to try Digital Moviemaking in my classroom?” Internetsida. Hämtad 2011-04-06. http://www.ddguild.org/why.html. Digital Directors Guild.
   
3. ” 50+ Web 2.0 Ways To Tell a Story” (2007) Internetsida. Hämtad 2011-04-06. http://cogdogroo.wikispaces.com/50+Ways.

Till min digitala berättelse (filmerna) har jag använt följande material:

Bakgrundsmusik från dessa två album:
http://www.jamendo.com/en/album/54681
http://www.jamendo.com/en/album/87686

Kennedys tal (video):
http://er.jsc.nasa.gov/seh/ricetalk.htm

Uppskjutningen av Apollo 11 (video):
http://www.nasm.si.edu/collections/imagery/apollo/as11/a11av.htm

Övrigt material har jag funnit på NASA:s multimediasajt:
http://www.nasa.gov/multimedia/index.html