Landskapet som utrycksform för identitet och makt

Att människans behov av att uttrycka sin identitet och sin makt påverkar landskapet framgår tydligt när man läser Rollins och Cosgrovs texter. Rollins tar upp byggandet av autobahns i Tyskland under mellankrigstiden och skriver att dessa enorma infrastrukturprojekt ledde till en ökad sysselsättning samt ökade intäkter för turistbranschen och biltillverkarna. En av målsättningarna med detta var givetvis att göra folket mer positivt inställda till regimen och på så sätt trygga regimens fortlevnad. Ett annat syfte var att stärka nationens maktposition genom att foga samman landet med ett nät av motorvägar. Dessutom stärktes den nationella självkänslan och gemenskapen genom att man tillsammans genomförde dessa enorma projekt. Så byggandet av dessa autobahns stärkte regimens makt samtidigt som den skapade en känsla av nationell identitet.

Tysk propaganda

De tyska autobahn var en tydlig maktsymbol

Cosgrove tar upp ett exempel som tydligt visar på identitetens betydelse. Exemplet tar upp byggandet av vattenreservoarer i England och hur dessa mottagits av befolkningen. De som byggdes med en modernistisk arkitektur, det vill säga som snarare framhävde än dolde betongen och de matematiska formerna togs inte väl emot. De bröt allt för mycket mot den traditionella bilden av det engelska landskapet, ett pastoralt och pittoreskt landskap med mjuka former och där hus var byggda av lokala material. Bilden av det engelska landskapet satt alltför hårt präglat i den engelska identiteten för att man skulle acceptera de modernt utformade vattenreservoarerna.

Jag tycker mig se att makt och identitet även spelar en stor roll i dagens Sverige när det gäller utformningen av vårt landskap. Ett tydligt exempel på detta är byggandet av stora idrottsarenor, skyskrapor och liknande. Turning Torso i Malmö är ett exempel på en byggnad som förändrat bilden av Malmö, och jag gissar att den även till viss del även förändrat malmöiternas identitet. Och det går nog inte att komma ifrån att byggnaden även stärkt egot hos de styrande i Malmö kommun, och kanske har även deras maktposition stärkts.

Malmö med Turning Torso

Källor:
Landscape and Identity at Ladybower Reservoir and Rutland Water
Author(s): Denis Cosgrove, Barbara Roscoe, Simon RycroftReviewed work(s):Source: Transactions of the Institute of British Geographers, New Series, Vol. 21, No. 3 (1996),pp. 534-551Published by: Blackwell Publishing on behalf of The Royal Geographical Society (with the Institute of British Geographers)Stable URL: http://www.jstor.org/stable/622595

Socio-natural interaction and landscape dynamics in the Burren, Ireland. Eileen O’Rourke. Department of Geography, University College Cork, Cork, Ireland.

Swedish agricultural landscapes - patterns and changes during the last 50 years, studied by aerial photos. Margareta Ihse. Department of Physical Geography, Stockholm University, S-10691, Stockholm, Sweden.

The perception of agrarian historical landscapes: A study of the Veneto plain in Italy. Tiziano Tempesta. Dipartimento Territorio e Sistemi Agro-forestali, Università di Padova, Viale dell’Università 16, 35020 Legnaro (PD), Italy.

Whose Landscape? Technology, Fascism, and Environmentalism on the National Socialist AutobahnAuthor(s): William H. RollinsReviewed work(s):Source: Annals of the Association of American Geographers, Vol. 85, No. 3 (Sep., 1995), pp.494-520Published by: Taylor & Francis, Ltd. on behalf of the Association of American GeographersStable URL: http://www.jstor.org/stable/2564512.