Isavsmältning i Antarktis

Orsaker till isavsmältningen
Det finns en mängd faktorer som påverkar klimatet i Antarktis. Dessa faktorer påverkar klimatet över olika tidsskalor och ofta finns det dessutom ett komplext samspel mellan dem. Det är alltså inte helt lätt att kort redogöra för exakt vilka faktorer som påverkar isavsmältningen i Antarktis, samt hur stor del av klimatförändringarna respektive faktor står för. Men man kan börja med att dela in dem i naturliga faktorer och faktorer orsakade av människan (antropogena). Och det är även så att alla faktorer inte förändrar klimatet till det varmare, en del har en avkylande effekt. När man pratar om klimatförändringar så är det alltså summan av dessa avkylande och uppvärmande faktorer man menar.

Om vi ser klimatet över lite längre tid så finns det ett flertal faktorer som påverkar klimatet. Jordens bana samt jordaxelns lutning och riktning ändrar sig med vissa cykliska intervall, detta leder till en förändring i inkommande solstrålning vilket i sin tur leder till en förändring i klimatet, både globalt och regionalt. Dessa cykler sker över en mycket lång tid, vi pratar flera 10 000-tals år. Man tror sig nu veta att det är dessa cykler, kanske i kombination med en variation i solfläcksaktiviteten samt det faktum att solens uteffekt långsamt ökar med tiden, som är orsaken till att vi får istider. Detta är alltså någon som i högsta grad påverkar hur stora ismassor vi har vid Antarktis.

Milankovitch-cyklerna innehåller ett antal olika fenomen som alla påverkar vårt klimat.

Det finns även icke cykliska händelser som påverkar klimatet, till exempel större vulkanutbrott eller kontinenternas placering. Vid vulkanutbrott sprids svavel ut i atmosfären vilket har en kylande effekt, det krävs dock mycket stora vulkanutbrott för att det ska bli en global temperaturminskning. Dessutom försvinner svavelpartiklarna efter ett tag och den avkylande effekten försvinner, detta har alltså inte någon stor påverkan på isavsmältningen i Antarktis.

Även kontinenternas placering påverkar klimatet, man har till exempel sett att när kontinenter har haft en sådan placering att de hindrat varmt vatten från ekvatorn att cirkulera ner mot polerna så har ett istäcke vid polen bildats. Detta istäcke leder i sin tur till att mer av solens strålar reflekteras ut vilket innebär ett kallare klimat, och detta leder sedan i sin tur till ytterligare isbildning. Så kontinenternas placering och vattenströmmarnas riktning är alltså en viktig faktor för klimatet kring Antarktis.

Sedan har vi aerosolerna och de så omskrivna växthusgaserna. Aerosoler är luftburna partiklar. Dessa kan komma från naturliga källor så som ökensand, pollen, saltpartiklar från haven eller stoft från vulkanutbrott eller från antropogena källor så som anlagda bränder. Vissa aerosoler har en avkylande effekt, till exempel sulfatpartiklarna från vulkanutbrott, medan andra kan ha en värmande effekt så som till exempel sotpartiklar. De avkylande partiklarna reflekterar bort solstrålarna medan de värmande absorberar dem. Växthusgaserna finns i vår atmosfär och absorberar en del av den inkommande solstrålningen. Detta värmer upp luften. Ytterligare en effekt är att en del av den strålning som reflekteras ut igen av jorden absorberas av växthusgaserna vilket leder till ytterligare temperaturhöjning, detta är den så kallade växthuseffekten. Exakt hur stor klimatpåverkan blir beror på hur mycket av dessa växthusgaser det finns och i vilket höjdskikt. Exempel på växthusgaser är vattenånga, koldioxid och dikväveoxid. Många av växthusgaserna finns naturligt i atmosfären och halten växthusgaser varierar dessutom med tiden, men man har nu sett att kurvan pekar onaturligt brant uppåt. De flesta forskare är nu överens om att detta inte kan förklaras på annat sätt än att det är vi människor som orsakat denna drastiska ökning av växthusgaser i atmosfären. Förbränning av fossila bränslen (koldioxid) samt vår stora köttproduktion (metangas) är två orsaker till ökade halter växthusgaser. Exakt hur mycket varmare klimat vi kommer att få på grund av mänskliga aktiviteter är dock svårt att uppskatta, men de flesta verkar dock överens om att en ökning kommer att ske. Och kanske att vi redan nu kan se effekterna av detta genom en ökad isavsmältning vid Antarktis.

Det ska också sägas att ovanstående beskrivning av de faktorer som påverkar klimatet vid Antarktis är mycket förenklade, många av faktorerna samverkar med varandra. Dessutom finns andra faktorer som jag inte nämnt, till exempel variationer i molnbildning, lagring av värme i haven och luftens cirkulation.

Konsekvenser av isavsmältningen
Antarktis är den kontinent på jorden som vi vet minst om när det gäller klimatet och hur detta påverkas av mänskliga aktiviteter. Det är en svårtillgänglig kontinent där det finns lite historiskt mätdata. Med modern teknik i form av satelliter och radar har man nu fått en bättre bild av situationen. 2009 kom en rapport som visade att Antarktis blivit varmare de senaste 50 åren och man har dessutom sett att ismassan mellan åren 2002 och 2009 blev allt mindre. Jag har dock inte lyckats ta reda på hur stor del av denna avsmältning som beror på naturliga variationer i klimatet och hur mycket som beror på mänsklig aktivitet.

Det finns beräkningar gjorda av FN:s klimatpanel 2009 som säger att havsytan antas stiga med mellan 2 och 6 decimeter de kommande 90 åren. Exakt hur stort bidraget från Antarktis har jag inte lyckats få fram, antagligen är det mycket svårt att beräkna, men man kan anta att bidraget är mycket stort då Antarktis innehåller ca 90 procent av all is på jorden. Det är också så att havsytans nivå varierar naturligt, det vill säga alla förändring beror inte på mänsklig aktivitet.

En höjd havsnivå har givetvis stora konsekvenser. En stor del av jordens befolkning bor i kustnära och låglänta områden. Om havsnivåhöjningen fortsätter kommer vi få se allt fler som tvingas flytta, det kan till och med vara så att vissa låglänta nationer utraderas helt, till exempel mindre önationer. Även grundvattnet kan komma att påverkas negativt.

Man kan nog också tänka sig att växt och djurlivet i och kring Antarktis kommer att påverkas om isavsmältningen fortsätter att vara större än isbildningen.

Här kan man se att isen smälter allt längre in och högre upp för var år som går.

Här ser man tydligt att trenden är att den att Antarktis förlorar is.

Källor:
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/klimatpaverkan-i-olika-tids-och-rumsskalor-1.659
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/faktorer-som-paverkar-klimatet-1.3831
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/vaxthuseffekten-1.3844
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/osakerheter-kring-framtidens-klimat-1.3445
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimatforandringar-orsakade-av-manniskan-1.3833
http://www.dn.se/nyheter/sverige/isen-smalter-pa-antarktis
http://en.wikipedia.org/wiki/Global_warming
http://en.wikipedia.org/wiki/Current_sea_level_rise