Reflektioner kring geopolitik och internationella relationer

För mig är geopolitik och internationella relationer vitala funktioner i ett samhälle. Människan är sociala varelser som alltid i en eller annan form levt i grupper, och så fort det finns mer än en grupp uppstår behovet av att upprätta någon form av formell eller informell överenskommelse över hur grupperna ska förhålla sig till varandra. Jag tror det ligger i människans natur att samtidigt som vi söker en trygghet inom vår egen grupp även vilja vidga vårt kontaktnät och söka relationer med de som finns utanför. Historien har visat att ett samhälle med liten eller ingen kontakt med omvärlden, till exempel Nordkorea, sällan blir framgångsrikt. Ett samhälle behöver kontakt med omvärlden för stimulans och kunskapsutbyte, i annat fall riskerar man stagnation, inskränkthet och en rädsla för omvärlden. Men det är alltså enligt mig en fin balansgång mellan att ha kvar den trygghet som gruppen ger och behovet av att ha relationer med andra grupper.

Och givetvis finns dessa grupperingar och relationer på en mängd olika nivåer. Allt från relationerna inom familjen och vänkretsen upp till den globala nivån, och ja vem vet, kanske även en galaktisk nivå någon gång i en avlägsen framtid. Och däremellan finns kommuner, län, stater, mellanstatliga samarbetsavtal och liknande. Dessa har alla oftast en relativt fast geografisk gräns men det finns även grupperingar och aktörer som har mer flytande geografiska gränser, så som till exempel organisationer, religiösa samfund, ursprungsbefolkningar och intressegrupper. Med andra ord tillhör varje enskild individ en stor mängd olika grupper och har dessutom relationer i en eller annan form till ytterligare ett stort antal. Det är alltså ett komplext nät av relationer vi befinner oss i. Ibland kan jag förundras över att det ändå fungerar så pass bra som det gör, det är trots allt ytterst få tillfällen i de relationer man har, som person eller som nation, som det uppstår problem. Dock kanske vi är lyckligt lottade som bor i ett förhållandevis väl fungerande land som Sverige, vi har väl fungerande myndigheter och institutioner samt en välutbildad befolkning som är uppväxt med demokratiska värderingar. Och vi har alla våra grundläggande behov så som mat och husrum med råge tillgodosedda. För många av utvecklingsländerna kanske förutsättningarna för bra internationella relationer inte finns på samma sätt. Har man inte mat för dagen och tak över huvudet så kanske man inte heller orkar fokusera på att skapa bra relationer med andra nationer. Och de relationer man förmår upprätthålla påverkas av fattigdom och desperation, vilket leder till sådant som korruption och kortsiktighet. Dessutom har de fattiga nationerna givetvis inte samma tyngd vid förhandlingsbordet som rika länder, i alla fall när det gäller ekonomiskt samarbete. Så bra internationella relationer är i högsta grad är en klassfråga.

Man kan ju fråga sig varför vi behöver gränser, varför inte alla relationer kan vara geografiskt obundna. Och den frågan är ju i högsta grad aktuell idag med tanke på de nya sätt som nu finns för att resa och kommunicera med varandra. Tänker då på flygplan, snabbtåg, mobiltelefoner, Internet och liknande. Idag kan du på ett par timmar färdas till en annan kontinent och du kan ögonblickligen kommunicera med en eller flera människor oavsett var på jorden de finns. Jorden har krympt avsevärt på bara några decennier. Så frågan är hur det kommer att påverka de internationella relationerna och geopolitiken? Jag vet inte. Men jag tror nog att det alltid kommer att finnas ett behov av att på något sätt sätta upp gränser för att markera vad som är mitt respektive ditt. Men kanske att nationsgränserna i framtiden kommer att ha en annan karaktär? Kanske att det kommer att finnas ett helt spektrum av gränstyper? Till exempel ser vi ju idag hur vissa länder ”köper in sig” i andra länder. Anledningen till detta kan vara att ens eget lands naturresurser och åkerarealer inte räcker till. Till exempel har Kina köpt stora markområden i Afrika. Så hur ska man se på dessa områden? De som bor där lyder visserligen inte under Kinesisk lag men jag skulle tro att det i praktiken ändå är de kinesiska myndigheterna som bestämmer hur området ska skötas, trots att det alltså ligger i ett annat land. Så vad ska man kalla den gräns som omger ett sådant område? Jag tror att vi kommer få se flera sådana nya varianter av gränsdragningar.

Något som är svårt att inte nämna när man pratar om internationella relationer är FN och EU. Det är ju två gigantiska försök att skapa multinationella relationer. Om de har lyckats eller inte har jag nog svårt att uttala mig om. Men jag tror att bara det att man försöker är gott i sig. Givetvis kommer inte alla medlemsländer alltid överens och antagligen är byråkratin och administrationen extremt omfattande. Men när det gäller FN så är det ju trots allt ett forum där världens ledare kan träffas med målsättningen att skapa fred. Jag tror nog att vi skulle haft mer fattigdom och fler dödade i krig om inte FN funnits. Och vissa frågor måste nog skötas på en global nivå, så som till exempel klimatfrågan och fattigdomsbekämpning. EU är väl delvis också ett fredssamarbete, även om det som det talas mest om är de ekonomiska aspekterna. EU ska bli en ekonomisk stormakt och jämbördig partner med USA, Kina och liknande.

Med tanke på EU kan man också reflektera över om vi går mot större och större geografiska enheter. Kanske att det i framtiden endast kommer att finnas plats för ett par stormakter, och att de länder som inte tillhör en sådan kommer få svårt att hävda sig. Jag ser det som troligt. Men jag tror också att dessa stormakter kommer att ha fokus på det ekonomiska, när det gäller det kulturella och hur enskilda individer rör sig och kommunicerar så tror jag det är helt andra gränser som kommer att gälla. Jag tror man kommer värna det lokala när det gäller sådant som kultur, men man kommer samtidigt att kommunicera och röra sig gränslöst och globalt. Givetvis kommer detta inte att gälla alla, de som lever i utvecklingsländer och diktaturer kommer inte att kunna röra sig fritt på samma sätt.

Resurser är ett nyckelord när det gäller geopolitik och internationella relationer. Jag skulle tro att det är få konflikter som inte till i alla fall en del beror på resurser. Man får en känsla av att även många av de konflikter som officiellt inte grundar sig på naturresurser, som till exempel kriget i Irak, ändå inofficiellt gör det. Man vill säkra sitt lands tillgång på viktiga naturresurser. Det är dock inte alltid kampen över naturresurserna behöver leda till krig. Ett konkret exempel på detta är de förhandlingar som pågår nu om hur havsbottnen kring nordpolen ska fördelas. Man tror att det kan finnas gas och andra naturtillgångar där så givetvis vill de länder som gränsar till området säkra sin andel. Men att dra upp gränserna är inte helt lätt då det finns flera olika tolkningar på hur detta ska göras. Man kan till exempel anse att andelen ska motsvara den andel av kuststräckan mot området som man innehar. Eller så kan man anse att området tillhör den som först upptäckte det. Osv. Till exempel har Ryssland, som är en av de som gör anspråk på området, med hjälp av en ubåt placerat ut en rysk flagga på botten vid nordpolen. Officiellt var det inte för att göra anspråk på området, men självklart finns det en baktanke med att man gjorde detta. Vi får hoppas att uppdelningen av detta område kan skötas fredligt!

Slutligen så tänker jag på kolonialiseringen och dess upplösning när jag hör begreppet geopolitik och internationella relationer. Här handlade det ju i högsta grad om att positionera sig resurs- och maktmässigt. Men i det här fallet var relationen mellan moderlandet och kolonin knappast grundad på en ömsesidig överenskommelse. Kolonierna hade inte mycket att säga till om och de gränsdragningar som gjordes tog ofta inte hänsyn till ursprungsbefolkningen. Man kan nog lugnt påstå att moderländerna utnyttjade sina kolonier för egen vinning. Och när sedan kolonisatörerna lämnade landet så fanns där inte alltför sällan dåliga förutsättningar för en stabil och fredlig utveckling. Många av de instabila regimer som finns i Afrika kan nog härledas till detta.