Jonas Moströms bok "Mirakelmannen" är den femte i serien om kriminalkommissarie Johan Axberg. Moström skriver enligt samma koncept som många av de andra svenska deckarförfattarna, och kanske att det är ett vinnande koncept med tanke på hur ofta den typen av böcker ligger på topplistorna. Men jag kan nog tycka att Moström lite väl mycket följer standardmallen för att det ska bli riktigt njutbart. Att böcker är förutsägbara behöver inte tyda på att dom är dåliga, men när de blir så pass mallade som den här är så blir det lätt opersonligt och oengagerade. Dessutom är boken mycket ojämn, det känns som att Moström föresatt sig att skriva ett visst antal sidor per dag och sedan följt denna plan slaviskt, oavsett om inspirationen finns där eller inte. Det gör att vissa kapitel är rent av dåliga, en del till och med med rena felaktigheter, medan andra kapitel är riktigt bra.
Om Moström skulle bryta sig loss lite mer från deckarmallen och om han försökte hålla en lite jämnare nivå skulle detta kunna bli riktigt bra! Nu är det absolut inte dåligt, men det är en bit upp till de mer etablerade svenska deckarförfattarna.
Mirakelmannen får betyget 2 av 5.......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar