Kognitionsvetenskapen försöker ge svar på frågor som har med människans tänkande att göra. Det kan röra sig om frågeställningar som handlar om hur vårat minne fungerar eller hur vi använder våra sinnen för att fånga in omvärlden. Kognitionsvetenskap är en tvärvetenskap som består av så vitt skilda områdena som neurovetenskap, psykologi, filosofi, datavetenskap, lingvistik och antropologi. Även om kognitionsvetenskapen är en relativt ny vetenskap så har studien av och fascinationen kring människans tankeprocesser funnits sedan urminnes tider. Redan Platon berörde de filosofiska delarna av kognitionsvetenskapen men det är först efter 1900-talets mitt som det vi idag kallar kognitionsvetenskap började ta form. Det kan vara värt att nämna behaviorismen, en gren inom psykologin, som tog fart i början av 1900-talet och som fokuserade på att mäta och analysera människans beteende. Enligt behaviorismens anhängare var det dock omöjligt att vetenskapligt studera människans psyke och själsliv. Noam Chomsky kom dock på 1950-talet med ett lingvistiskt perspektiv där han ansåg att man, för att kunna förstå vår språkliga förmåga, måste ta hänsyn till tänkandets inre funktioner och regelverk. Detta tillsammans med nya tekniska uppfinningar, då främst datorn samt medicinska instrument för att analysera hjärnans beståndsdelar, gjorde att behaviorismen fick stå tillbaka.
Kognitionsvetenskapen är bred, här ingår allt från filosofiska frågeställningar så som ”Vad är kunskap?” till neurovetenskaplig forskning kring nervcellernas funktion. Och datorn har alltsedan den uppfanns kommit att vara ett viktigt verktyg, den används till exempel ofta som modell för hjärnan där ettor och nollor ersätter nervceller. Med datorn fick vi begrepp som AI (Artificiell Intelligens), maskiner som interagerar med omvärlden på ett intelligent sätt, och TOTE (Test – Operate – Test – Exit), en iterativ metod för att lösa problem. Lingvistik är en annan viktig del av kognitionsvetenskapen där man till exempel försöker ta reda på vilka delar av språket som är medfött och vilka som är inlärda. Man försöker även ta reda på om och i så fall på vilket sätt språket styrs av regler, regler som om de finns verkar hanteras automatiskt och bortom vårt aktiva medvetande.
Representation är ett centralt begrepp inom kognitionsvetenskapen. Representation är vår inre mentala bild av ting och händelser i den yttre världen. Representationer kan vara komplexa och inte bara beskriva enskilda händelser utan även hela händelseförlopp. Kunskapen om hur vårt medvetande uppfattar och behandlar olika yttre intryck och händelser spelar stor roll för samspelet mellan människa och dator, så det råder ingen tvekan om att kognitionsvetenskapen ger viktigt kunskap om hur vi ska bygga framtidens intelligenta teknik!
Perception, ett annat centralt begrepp inom kognitionsvetenskapen, handlar om hur människan, både medvetet och omedvetet, tolkar olika former av sinnesintryck. Det finns olika former av perception, förutom de mer uppenbara som visuell perception (syn), auditiv perception (hörsel) och haptisk perception (känsel och kroppsrörelser) finns även subliminal perception, de sinnesintryck som kroppen uppfattar men som inte medvetet registreras. Hur pass omfattande vår förmåga till subliminal perception är är dock omtvistat. Tidigare ansåg man att människan agerade enligt följande passiva sekvens: omgivning -> sinnesintryck -> bearbetning -> reaktion. Denna har på senare tid fått ge vika för en mer dynamisk modell: beskrivning <-> sinnesintryck <-> omgivning.
Även om kognitionsvetenskap kan uppfattas som en teoretisk vetenskap så genomför man en mängd olika praktiska experiment. Det kan till exempel röra sig om sinnrikt konstruerade frågor eller intervjuer där man utifrån olika reaktionstider kan dra vissa slutsatser om hjärnans funktion. Ett sätt att analysera lärande och minnesfunktioner kan vara att låta försökspersoner memorera och repetera sifferserier. I sådana experiment har man till exempel kommit fram till vi minns siffror tidigt och sent i serien bättre än de i mitten och att minnet av siffror i början i serien är mer bestående över tiden än minnet av siffrorna i slutet av serien. Statistik och kontroll är en viktig del när man gör den här typen av experiment, resultaten måste vara statistiskt signifikanta.
Modern medicinsk teknik så som till exempel PET (positron emission tomografi) gör att vi kan analysera hjärnans inre. PET-tekniken innebär att man kan studera hur blodflödet förändras i hjärnan i samband med att en försöksperson utför olika uppgifter, vilket ger oss kunskap om vilka delar av hjärnan som aktiveras vid olika typer av aktiviteter. Bland annat denna kunskap gör att man kan skapa kartor över hjärnan och dess funktioner, till exempel vet man att de visuella intrycken i huvudsak hanteras längst bak i hjärnan. Och man har sett att denna karta förändras över tiden beroende på hur mycket motsvarande kroppsfunktion används. Även studier av och experiment med personer som har olika former av skador på hjärnan görs och utifrån detta kan man sedan få ytterligare kunskap.
Varför är kognitionsvetenskap intressant?
För mig är kognitionsvetenskap intressant av i huvudsak tre anledningar. För det första är det en vetenskap som spänner över ett mycket brett område vilket jag tror kan ge många spännande synergieffekter. Kunskapsöverföring från ett forskningsområde till ett annat kan ge forskarna där nya infallsvinklar samtidigt som det för hela kognitionsvetenskapen framåt. Du kan välja att bli specialist inom ett forskningsområde eller jobba mer generellt med alla discipliner inom kognitionsvetenskapen. Detta bidrar till att hela miljön runt kognitionsvetenskapen enligt mig verkar dynamisk, inspirerande och intressant.
För det andra så är kognitionsvetenskapen ett relativt nytt forskningsområde. Även om man sedan länge försökt att förstå sig på människans själsliv och tankeverksamhet så är det först nyligen som man börjat få ett grepp om hur det fungerar på alla nivåer, från nervceller till beteende. Detta gör att det, enligt mig, fortfarande finns mycket outforskad mark att erövra och många ”Eureka!”-ögonblick att vara med om.
Och slutligen ser jag att det finns en mängd olika intressanta områden där kognitionsvetenskapen har eller kommer att få stor betydelse. Inom pedagogiken kan kognitionsvetenskapen bidra med viktigt kunskap om hur minnet, lärande och vår förmåga att hantera språk fungerar. Om vi kan hitta metoder att lära oss saker på ett effektivare sätt så skulle det få stora positiva konsekvenser inte bara för den enskilda människan utan för hela samhället. Ett annat intressant område är systemutveckling. Hur utformar vi systemens gränssnitt så att vi på bästa sätt uppnår det vi vill uppnå? Det kan till exempel röra sig om utformning av varningssignaler i komplexa militära system eller styrning av digitala avatarer i datorspel. Vi börjar ju redan se hur underhållningsbranschen börjar utnyttja våra sinnen på allt fler sätt, till exempel har ökad kunskap om vår visuella förmåga banat väg för 3 dimensionell film. Artificiell intelligens kanske blir en allt viktigare del i fler system, system som kan förutsäga vad vi kommer att göra och anpassa gränssnittet utifrån det. Även inom reklam och PR så har kunskap om vårt sätt att tolka intryck stor betydelse, det gäller ju här att få ett visst budskap att fastna i minnet på rätt målgrupp. Kanske kan en, i mina ögon mindre positiv, effekt av ökad kunskap om hur vårt psyke fungerar resultera i att reklamen blir än mer utstuderad och manipulativ? Och kanske kan kunskap om hur vår hjärna och våra sinnen fungerar i framtiden ge oss möjlighet att reparera skadade delar i hjärnan? Om vi gör antagandet att vi kan bygga upp alla de funktioner som finns i vår hjärna med logiska funktioner så bör det ju finnas goda möjligheter att i framtiden skapa ”digitala proteser”.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar