söndag 25 mars 2012

Garden Cities och New towns

Garden cities (trädgårdsstäder) är en stadsplaneringsform som har sitt ursprung i England och som växte fram som en reaktion på de smutsiga och illa planerade industristäderna. Förespråkarna för trädgårdsstäder, med Ebenezer Howard i spetsen, kritiserade den sociala och mänskliga misär som ofta fanns i storstäderna och ville råda bot på detta genom att upprätta nya välplanerade samhällen utanför de befintliga stadskärnorna.

Tanken med trädgårdsstäderna skulle byggas i ett kluster runt en större central stad. De mindre trädgårdsstäderna skulle planeras för maximalt 32 000 invånare och den centrala staden för 58 000 invånare. Städerna skulle knytas samman med kanaler, vägar och järnvägar. Trädgårdsstäderna skulle fungera som självförsörjande enheter vilket innebar att det skulle finnas såväl arbetsplatser, sociala institutioner och jordbruk i eller i anslutning till staden. Runt staden skulle det finnas ett grönt bälte som var till för jordbruk och rekreation. Detta gröna bälte innebar också att det fanns en gräns för hur mycket staden kunde växa. Själva trädgårdsstaden skulle vara luftig och innehålla parkområden.

Trädgårdsstaden enligt Ebenezer Howard


Det fanns också ett socialistiskt inslag i Howards trädgårdsstad, tanken var nämligen att det var staden själv som skulle äga marken för att sedan hyra ut den till invånarna. På detta sätt stannar en eventuell vinst kvar i samhället och kan på så sätt användas för att gynna stadens invånare. När sedan tankarna kring trädgårdsstaden kom till USA så var just denna del av konceptet mycket svårsmällt för amerikanarna. De socialistiska tankarna krockade fundamentalt med det individualistiska och kapitalistiska USA.

Trädgårdsstaden som stadsplaneringsform hade sin höjdpunkt från slutet av 1800-talet till ett par årtionden in på 1900-talet. Och trädgårdsstäder byggdes inte bara i England utan även i t.ex. Sverige. Det verkar dock finnas en viss skillnad i hur trädgårdsstaden implementerades i olika länder, i Sverige var trädgårdsstäderna inte självförsörjande enligt det engelska konceptet utan byggdes mer som en sorts ”trädgårdsförorter”. Jag tycker mig se att trädgårdsstaden som begrepp fortfarande lever kvar och att man ibland kan se nybyggda områden som använder ordet trädgårdsstad i sin marknadsföring. Men jag skulle tro att begreppet trädgårdsstad idag mest används för att peka på att det finns en närhet till naturen, har svårt att se att det byggs något bostadsområde idag som helt följer Howards ursprungliga riktlinjer. Faktum är att det överhuvudtaget var mycket få städer som byggdes enligt Howards riktlinjer men rörelsen var ändå betydelsefull då den hade stor påverkan för stadsplaneringens utveckling.

New Towns kan sägas vara en sorts uppföljare till trädgårdsstaden då båda var en reaktion på dåtidens dåligt fungerande stadskärnor och det finns följaktligen många likheter mellan de två olika koncepten. Liksom trädgårdsstaden har New Towns sitt ursprung i England. De stadsplaneringsideal som ligger till grunden för New Towns växte fram efter andra världskriget och syftet var att lätta trycket på de tätbefolkade stadskärnorna. New Towns skulle byggas som satellitstäder utanför de befintliga storstäderna och mellan de nya och den gamla staden skulle det lämnas plats för ett grönt bälte. Städerna skulle fungera som självständiga enheter vilket innebar att de inte fick placerar alltför nära befintliga städer, till exempel fick de inte byggas närmare än 40 km från London. Städerna skulle ha en befolkning på mellan 20 000 och 60 000 invånare. Städerna skulle inte byggas på bra jordbruksmark och man skulle inte heller bygga dem där det redan fanns stadsbebyggelse. Detta var de grundläggande riktlinjerna för hur New Towns skulle byggas, dock följde man inte alltid dessa fullt ut.

Huvudsyftet med denna New Towns var alltså att erbjuda ett bättre boende till dem som bodde i de gamla överbefolkade städerna. Man behövde lätta på trycket i de äldre städerna och få utrymme för att omplanera dessa. I England var byggandet av New Towns en statlig policy och det var staten som allokerade mark samt genomförde själva bygget. Det statliga programmet för New Towns fanns kvar fram till 1976. Anledningen till att man lade ned programmet var de ökade kostnaderna samt att man ansåg att New Towns riskerade att konkurrera ut de äldre städernas stadskärnor. Den statliga policyn kom istället att byta riktning och fokusera på de äldre stadskärnorna samt på privatisering av de New Towns som byggts. New Towns byggdes inte bara i England utan i många andra länder, även Sverige.

Engelska Hatfield är en typisk New Town


Ett av problemen med New Towns är den konflikt som finns mellan den privata sektorn och de boende rörande hur grönområdena ska användas. Tanken med New Towns var att dessa skulle ha ett grönt bälte runt sig men i och med att befolkningen ökar i kombination med det ökade trycket från marknadskrafterna så blir det allt svårare för politikerna att stå fast vid detta. Detta kan vi även se i Sverige då det ofta blir hetsiga debatter när politiker låter företag få bygga på städernas grönområden, till exempel när de gröna kilar som finns runt Stockholm naggas i kanten av ny bebyggelse.

Så vad finns det då för likheter och skillnader mellan trädgårdsstaden och New Towns? Jag skulle säga att likheterna är många. Båda gick ut på att bygga nya städer utifrån en i förväg fastställ plan, detta ledde till att bygget inte kunde utföras av enskilda personer utan istället utfördes av staten (New Towns) eller kooperativliknande sammanslutningar (trädgårdsstaden). Båda placeras en bit från den gamla stadskärnan och utanför skulle det finnas ett grönt bälte. Städernas var planerade för en viss maximal befolkningsmängd. Stadsplanerna skulle vara luftiga och det skulle finnas bra kommunikationer. Och båda hade som huvudsyfte att erbjuda ett boende som var bättre än de dåliga förhållanden som rådde inne i de äldre städerna, det vill säga de planerades och byggdes för allmänhetens bästa.

Jag har faktiskt svårt att hitta några större skillnader mellan hur trädgårdsstaden och New Towns beskrivs i litteraturen. Men några skillnader jag funnit är att trädgårdsstaden var tänkt att fungera som en del i ett större kluster, dessutom fanns i trädgårdsstaden en närmare koppling till det omkringliggande jordbruket. Även ägandeformerna var lite olika, där staten hade en större roll i byggandet och drivandet av New Towns (i alla fall i England). Jag uppfattar det också som att trädgårdsstaden är lite mindre verklighetsförankrad än New Towns-konceptet, tittar man på Howards ritningar så verkar de nästan tagna från en fantasivärld. Och realismen i de olika koncepten kanske kan ses i att det var mycket få gardens cities enligt Howards modell som byggdes medan det däremot byggts ett stort antal New Towns över hela världen

En personlig reflektion är att det vi kallar trädgårdsstäder i Sverige ofta är exklusiva platser med hög status medan de satellitförorter som byggdes kring t.ex. Stockholm efter andra världskriget, och som kanske kan motsvara de engelska New Towns, ofta har karaktären av arbetarområden. Mitt intryck är att trädgårdsstaden hade en mer naturromantisk inriktning med fristående villor medan New Towns fokuserade mer på mindre arbetarbostäder.

I Sverige förknippar vi nog ofta trädgårdsstäder med den här typen av bebyggelse. Djursholm ovan.

3 kommentarer:

  1. Jätteintressant att du skriver om trädgårdsstäder. Precis mitt intresse. Har tagit med det i min bok Engelska trädgårdar, så jag känner igen en del av det du skriver. Tack för titten. Kommer säkert tillbaka hit. /Ann

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul att du gillade inlägget!

      Radera