Halmstad - inte bara en sommarstad

De flesta av oss som inte bor i Halmstad ser nog staden som en typisk sommarstad och jag hade därför inte speciellt höga förväntningar när jag reste dit i slutet av november. Det var mitt första besök i Halmstad och jag förväntade mig ungefär samma stämning som i andra typiska sommarstäder, det vill säga en öde och igenbommad stad, men icke. Halmstad visade sig vara en stad full av liv även en bister novemberhelg!

På många sätt är Halmstad den perfekta weekendstaden. Det finns mycket smidiga kommunikationer dit med både tåg och flyg. Flyget från Stockholm Bromma är suveränt då Halmstads flygplats ligger på nästan gångavstånd från centrum, dvs du tar dig från Stockholms city till Halmstads city på två och en halv timme med flyg, dörr till dörr. Staden är tillräckligt stor för att du inte ska tröttna men samtidigt tillräckligt liten för att du ska hinna se det mesta under en helg. Det finns även flera intressanta avstickare man kan göra från Halmstad, till exempel ta bussen (ca 25 min) till Tylösand.
 

Jag bodde på Kaptenshamns vandrarhem, bra beläget vid Nissan (ån som rinner tvärs igenom staden) med ca 10 minuters promenad in till Stora torget. Vandrarhemmet är beläget i en vacker byggnad men inredningen är tyvärr ganska själlös och trist. Men halva priset jämfört med hotell gör det ändå prisvärt.

Eftersom vi bodde billigt så kompenserade vi det med att äta våra frukostar på Grand Hotell. Det är ofta ett oslagbart koncept att bo billigt och istället lägga pengarna på att äta god mat. I det här fallet valde vi Grands frukost och vi blev inte besvikna, frukosten var fräsch och omfångsrik. Fanns allt från äggröra och bacon till yoghurt med färska hallon. 

Stora Torg mitt i Halmstad. Halmstad är berömt för att ha satsat mycket på offentlig konst och Carl Milles fontän Europa och Tjuren är ett exempel på detta. På torget förkommer ofta torghandel.

Ena sidan av Stora Torg kantas av ett gammalt korsvirkeshus (idag en restaurang) samt Sankt Nikolaj kyrka. Halmstad har en viss touch av Danmark över sig vilket inte är så konstigt med tanke på närheten till Danmark samt att staden ju var dansk under en lång tid.

Halmstads slott vid Nissans strand. Utmed kajen ligger fina gamla skepp förtöjda.

Halmstads stadsbibliotek är ett arkitektoniskt mästerverk och utgör en central punkt i staden. Här finns förutom ett bibliotek även en konsthall och ett café.

Bibliotekets interiör är fantastisk med enorma glaspartier som vetter ut mot Nissan.

Ett besök i Tylösand är nästan ett måste, i alla fall om vädret är någorlunda hyfsat. Bussen går nästan ända till stranden och tar bara ca 25 minuter. Eftersom jag var där i november så hade jag stranden i stort sett för mig själv. Och jag hade tur med vädret så det blev en härlig promenad längs stranden! Sedan satt det fint med lunch på Hotell Tylösand som ligger i ena änden av stranden.

Ett igenbommat strandcafé.

Uppspolade snäckskal fanns det gott om.

Skogsgräsfjäril - Erebia ligea

Skogsgräsfjäril - Erebia ligea

Ljungblåvinge - Plebeius argus

Ljungblåvinge - Plebeius argus

Lönnaftonfly - Acronicta aceris

Lönnaftonfly - Acronicta aceris

Sorgmantel - Nymphalis antiopa

Sorgmantel - Nymphalis antiopa

Ängsnätfjäril - Melitaea cinxia

Ängsnätfjäril - Melitaea cinxia

Nya Zeeland - Ett land bestående av två halvor

Boken "A Land of Two Halves: An Accidental Tour of New Zealand" av Joe Bennett ser lovande ut så länge man bara nöjer sig med att läsa omslaget, en humoristiskt och färgglad framsida och lysande omdömen från välkända tidningar på baksidan. Men det positiva intrycket varade inte länge, Bennetts humoristiska betraktelser av Nya Zeeland och dess invånare föll inte mig i smaken. Jag fann det hela ganska trist och banalt. Jag får leta vidare efter en bra reseskildring från Nya Zeeland...

Stockholm från ovan

Centralen

Djurgården

Gamla Stan

Globen

Hammarby Sjöstad

Skeppsholmen

Stadshuset

Stadsgårdskajen

Att runda Kap Horn

Var ligger egentligen Kap Horn? Det är nog vanligt att man blandar ihop Kap Horn med Godahoppsudden och att man placerar Kap Horn som den afrikanska kontinentens sydligaste punkt. Men så är det inte, Kap Horn ligger i Chile, dvs Sydamerika, medan Godhoppsudden ligger i Sydafrika. Dessutom är det så att varken Godahoppsudden eller Kap Horn är de sydligaste platserna på någon av dessa kontinenter, vare sig man räknar med öar eller inte. Den sydligaste punkten på den afrikanska kontinenten heter egentligen Agulhas och Kap Horn ligger inte på den sydamerikanska kontinenten utan är en ö, den sydligaste punkten på den sydamerikanska kontinenten heter Kap Forward och den sydligaste ön som tillhör Sydamerika heter Islote Águila (Örnön).

Så varför pratar man då om Kap Horn och Godahoppsudden om dessa inte är de sydligaste punkterna? Jo, därför att båda är, och framförallt har varit, viktiga platser för sjöfarten. Godahoppsudden var den plats där sjöfarare ändrade kurs och att runda ön där Kap Horn ligger var en milstolpe för handelsfartyg, det finns visserligen passager norr om Kap Horn men dessa är smala och användes därför sällan.

Just detta med Kap Horns betydelse för sjöfarten har Dallas Murphy grävt djupare i i boken "Rounding the Horn". Boken är en mix an författarens egna seglingsäventyr i området och episoder från berömda besökare så som Drake, Darwin och Magellan. Murphy beskriver på ett bra sätt de strapatser som dåtidens, och ibland även nutidens, sjöfarare tvingades genomlida för att runda Kap Horn. Och man lär sig en hel del också, för hur många vet till exempel att världens sydligaste ursprungsfolk bor i området? Yaghan heter folket och dessa människor fascinerade dåtidens sjöfarare så till den grad att man till och med tog med sig folk därifrån hem till Europa, vilket kanske inte alltid var så lyckat. Detta är en bra bok som rekommenderas! ...

Kap Horn

Karta över Kap Horn

Oblyg talgoxe

Skogsödla - Zootoca vivipara

Skogsödla - Zootoca vivipara

Är James W. Huston den nya Tom Clancy?

Har just upptäckt författaren James W. Huston, en författare som starkt påminner om Tom Clancy. Och som
alla (nåja nästan alla) vet så är ju Tom Clancy technothrillerns okrönta konung, så Huston kan nog ses som Clancys kronarvinge. Det betyder dock inte att Huston är lika bra som Clancy, nej så långt vill jag inte sträcka mig men efter att ha läst ett par böcker av honom så vill jag påstå att han inte ligger långt efter Clancy.

Det finns enligt mig i huvudsak två saker som gör att Huston inte riktigt når upp till Clancys nivå. För det första känns scenariona i hans böcker inte riktigt lika realistiska. Clancy är ju en mästare att förutse framtidens konflikter och storpolitiska spel, Huston har inte samma insikt om framtiden och därför blir handlingen lite väl fantastiskt. Det känns inte trovärdigt på samma sätt som i Clancys böcker. För det andra är Huston lite väl patriotisk vilket ibland blir lite väl övertydligt i böckerna. Huston, som är Amerikan, hyllar verkligen oavkortat Amerika och Amerikas roll som världspolis. Clancy gör ju till viss del detta också men inte i samma utsträckning.

Så gillar ni Clancy, läs Huston!.......

Tussilago (Hästhov) - Tussilago farfara

Tussilago (Hästhov) - Tussilago farfara

Skrämmande om den amerikanska högern

Martin Gelins augustnominerade bok "Den amerikanska högern: republikanernas revolution och USA:s framtid" beskriver i reportageform den amerikanska högerns framväxt, och det är en skrämmande läsning man bjuds på. Det republikanska partiet, som ju är USA:s högerparti, har blivit allt mer extremt och tagit till alltmer tveksamma metoder för att vinna röster och inflytande.

I boken reser Gelin kors och tvärs över USA och intervjuar folk ur vitt skilda samhällsklasser, allt från vanliga Tea Party-anhängare (dvs högeranhängare) till republikanska senatorer. Han backar upp dessa intervjuer med fakta från traditionella akademiska källor, detta gör det intressant då det som intervjuobjekten påstår sedan kontrolleras mot fakta. Detta är mycket avslöjande då så gott som alla de fakta och påstående som intervjuobjekten nämner inte är sanna. Det gäller sådana påstående som att landet översvämmas av mexikanska invandrare (vilket det inte gör då fler mexikaner nu lämnar landet än vad som invandrar) och att slopade sociala skyddsnät för de fattiga leder till ökade skatteintäkter (vilket det inte gör).

Slående är hur världsfrånvända högeranhängarna ofta är, även om det finns tydliga fakta som talar emot så står de fast vid sin ståndpunkt. Kanske att detta hänger ihop med högerns nära koppling till kyrkan? Religion bygger ju på tro och inte fakta så kanske de har samma inställning till politiken?

Och de som inser att högerpolitiken inte är realistisk tar då till korrupta metoder för att nå framgång. Gelin beskriver till exempel hur man med olika lagar försvårar för invandrare att rösta, något som gynnar republikanerna. Man ritar också om valdistrikten så att de bättre passar republikanerna. Vi får verkligen inte hoppas att republikanerna tar makten i USA!

Låt er inte skrämmas av bokens något torra titel, det här är en mycket viktig och bra bok som bör läsas av alla! .......

Dr. Livingstone, I presume?

De flesta har nog hört frasen "Dr. Livingstone, I presume?", det vill säga på det sätt som Henry Morton Stanley hälsade på David Livingstone, men liksom mig är det nog många som inte känner till historien som ledde fram till denna historiska hälsningsfras. För den som vill veta mer kan jag rekommendera Martin Dougards bok "Into Africa: The Epic Adventures of Stanley & Livingstone".

Livingstone hade ett antal år tidigare gett sig av till Afrika för att försöka hitta Nilens källa men åren gick och kontakten hem blev alltmer sporadisk för att till slut upphöra helt, hemma i England började man bli orolig för honom. En tidningsmagnat bestämde sig då för att bekosta en räddningsexpedition, kanske inte så mycket av humanitära skäl som för att tjäna pengar. Man hoppades att folk ville läsa om denna räddningsaktion och man hade lagt upp en avancerad mediastrategi. Och följaktligen var det en journalist man anlitade att leda expeditionen, alltså inte någon militär eller liknande som annars var brukligt.

Denna journalist var Henry Morton Stanley och han lyckades faktiskt hitta Livingstone i den Tanzaniska staden Ujiju 1871 efter ca 8 månader av afrikanska strapatser. Och det är alltså vid deras första möte som nedanstående berömda dialog ska ha skett:

- Dr. Livingstone, I presume?
- Yes.
- I feel thankful that I am here to welcome you.

Man är dock osäker på om detta är dikt eller verklighet då varken Stanley eller Livingstone lämnade några anteckningar om detta kvar efter sig.

Boken har ett mycket bra upplägg då man parallellt får följa de bådas äventyr. Vi får följa dem när de på var sitt håll rör sig över den afrikanska kontinenten för att till slut sammanstråla på samma plats. Mycket spännande och välskrivet! .......

Karta som visar hur Livingstone och Stanley rörde sig.

Det brittiska imperiets sista utposter

I Simon Winchesters bok "Outposts: Journeys to the Surviving Relics of the British Empire" får vi följa med
på en resa till det brittiska imperiets sista utposter, det vill säga de rester av det brittiska imperiet som fortfarande finns kvar. För det brittiska imperiet är faktiskt inte helt utraderat även om det som återstår bara är en skugga av vad det en gång varit.

I boken får vi följa med till platser så som Diego Garcia, Tristan, Gibraltar, Ascension Island, St. Helena, Hong Kong, Bermuda, Brittiska Västindien, Falklandsöarna, och Pitcairn Island. Bokens titel är alltså mycket passande då i stort sett alla dessa platser är avlägsna utposter, ofta mycket små och med en liten naturlig befolkning. Ska sägas att sedan boken skrevs så har ju Hong Kong överlåtits till Kina.

Boken är en reseskildring samtidigt som den också ger en historisk bakgrund till de olika platserna. Och då platserna ofta är avlägsna och svåra att ta sig till så blir många av resorna som små underhållande äventyr. Platserna avskildhet gör också att det liv som levs där ofta är annorlunda vilket gör det intressant att läsa om. Allt som allt är detta en mycket bra bok som är både underhållande och intressant! .......

St. Helenas "huvudstad" Jamestown.

Cirkeln - Knappast något för vuxna

Cirkeln är första delen i Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren trilogi om Engelsfors och de mystiska saker som inträffar där. Boken kretsar kring sex tonårstjejer som till sin fasa, och ibland förtjusning, märker att de inte är som alla andra, nej de har olika former av magiska krafter. De sex tjejerna är speciellt utvalda enligt en gammal profetia och nu måste de, trots att de inte känner varandra och trots att de är mycket olika som personer, kämpa tillsammans mot ondskan!

Boken är som jag förstått det i första hand tänkt för ungdomar men jag läste den då jag hört att den även uppskattas av vuxna. Men så kan ju knappast vara fallet, jag upplevde boken som otroligt barnslig, ja på gränsen till att det bitvis blev pinsamt larvigt och banalt. Och förstå mig rätt, jag har absolut inget emot att läsa barn- eller ungdomsböcker trots att jag är vuxen men då ska det vara böcker som har någon form av charm eller kvalitet. Det enskilt största problemet med boken är att de övernaturliga inslagen känns påklistrade, man har tagit en berättelse om ett antal vanliga tjejer och sedan gett dem magiska krafter. Problemet är bara att det knappt finns någon känslomässig eller berättarmässig koppling mellan tjejerna och deras magiska krafter, det blir därför aldrig trovärdigt.

Dessutom känns beskrivningen av de sex tjejernas liv konstruerat, man riktigt känner hur de två vuxna författarna försökt sätta sig in i hur det är att vara tonårstjej, men utan att lyckas helt. Man läser hela tiden med en känsla av att något är lite fel, att så här beter sig faktiskt inte tonårstjejer.

Som ungdomsbok för dem som gillar böcker med övernaturliga inslag kan den säkert funka men jag kan absolut inte rekommendera den för vuxna...........

Charmiga surikater

Surikater är charmiga!

Lewis och Clark - det perfekta äventyret!

Det är lite synd att vi i Sverige inte sätter oss in mer i USA:s historia, för den är både intressant och spännande samt förklarar dessutom en hel del om varför dagens USA ser ut som det gör. Ett utmärkt sätt att ta till sig USA:s tidiga historia är att läsa Undaunted Courage: Meriwether Lewis, Thomas Jefferson and the Opening of the American West av Stephen Ambrose. Här får vi följa Lewis och Clark på deras upptäcktsresa från östra Amerika tvärs över kontinenten ända fram till västkusten, och sedan tillbaka igen. De upptäckte inte de centrala och västra delarna av USA, det hade ju redan indianerna gjort, men de var de första vita som korsade kontinenten.

Det är två saker som slår mig när jag läser boken, för det första att detta är det perfekta äventyret. Här har vi en grupp människor med Lewis och Clark i spetsen som färdas i flera år genom områden som är okända för dåtiden (återigen bortsett från indianerna). De upptäcker nya floder, nya berg, nya skogar samt hundratals nya djur och växtarter. Förutom de rent vetenskapliga och geografiska målen så hade expeditionen även i uppdrag att upprätta handel med de olika indianstammarna samt att säkra USA:s intressen. Tänk att varje dag under flera års tid resa genom land som ingen vit man någonsin besökt och som inte finns beskrivet i någon bok eller karta, vilket enormt äventyr! Och jösses vad mycket intryck att ta till sig.

Det andra som slår mig är att allt detta skedde så sent som i början av 1800-talet, alltså för bara 200 år sedan. För oss i Europa så känns detta mycket märkligt då vi ju på 1800-talet redan hade en lång historia och där det nog knappast fanns några landområden kvar att upptäcka. Tänk om två tredjedelar av Europa var oupptäckt 1810? Tänk om den första expeditionen som nådde Sverige gjorde det först i början av 1800-talet och att Stockholm fick sina första fasta invånare 1850? I Sverige, och Europa, är vi ju så vana att ha en historia som sträcker sig 1000-tals år tillbaka i tiden. Men så är ju inte fallet i USA, bortsett från en del tidiga besök utmed kusterna, så var ju stora delar av landet helt okänt fram tills för 200 år sedan. Och det dröjde ytterligare en tid innan det växte upp byar och städer. Ett hus som är 100 år gammalt i USA räknas som mycket gammalt, ja det är nästan en turistattraktion på vissa platser, i Europa är ju var och vartannat hus så gammalt. Detta måste man nog tänka på när man analyserar dagens amerikanska samhälle, jämfört med oss är USA fortfarande ett barn som nätt och jämnt lärt sig gå. Kanske inte så konstigt att man agerar världspolis och har en kaxig framtoning, man har ju ännu inte funnit sin identitet.

Så jag rekommenderar alla att läsa denna mycket spännande och intressanta bok! Och är man inte det minsta intresserad av USA:s historia kan man läsa den som en ren äventyrsroman........

Karta som visar Lewis och Clarks färdväg över kontinenten.

Around India in 80 Trains

Around India in 80 Trains av Monisha Rajesh är en riktigt trevlig och välskriven reseskildring. Vi får följa författaren kors och tvärs över Indien, alltid resandes med tåg och alltid i ett högt tempo. Det är tågen och de människor hon möter på tågen som är huvudpersoner i boken och de platser som besökts nämns oftast mest i förbigående. För den som vill läsa om alla de traditionella sevärdheterna är detta alltså fel bok.

Rajesh reser med allt från livsfarliga arbetartåg till överdådiga lyxtåg och besöker järnvägsnätets yttersta utposter, något som gör att de människor hon möter kommer från hela Indien och från alla samhällsklasser. Man får på detta sätt ett tvärsnitt av hela det indiska samhället vilket är bra. Mindre bra är dock att boken ibland känns aningen forcerad och stressad då de 80 tågresorna avklarades på bara ett par månader, jag hade föredragit om hon dragit ner på antalet tågresor och istället beskrivit var och en mer ingående.

Men för den som gillar att läsa reseskildringar och/eller att resa med tåg kan jag absolut rekommendera denna bok!..

Nordkoreanskt hårmode

Nordkorea upphör aldrig att förvåna. Tydligen har man ett visst antal officiellt sanktionerade frisyrer att välja på, 10 för män och 18 för kvinnor. Frisyrerna är alla relativt korta då man tror att långt hår tar energi från hjärnan. Jojo, härliga ledare man har i Nordkorea.

De 10 frisyrer män har att välja på i Nordkorea.

De 18 frisyrer kvinnor har att välja på i Nordkorea.

The Revisionaries - Skrämmande dokumentär om USA:s skolväsende

I dokumentären The Revisionaries (http://www.therevisionariesmovie.com/) får vi en inblick i det amerikanska skolväsendet och hur det går till när det bestäms vad de amerikanska studenterna ska lära sig. Och det är en skrämmande bild som målas upp där politik och ideologier går före vetenskap och fakta.

I dokumentären får vi följa arbetet i Texas Board of Education, det politiska organ som bestämmer vad som får stå i de böcker som används i texas skolor. Och eftersom Texas är en stor och inflytelserik stat så kommer deras beslut även att påverka övriga USA. Läromedelsförlagen gör ju inte en utgåva för varje stat utan de gör läromedel som kan användas över hela USA.

Det skrämmande är att dessa beslut för det första fattas av politiker och för det andra fattas mycket summariskt. Givetvis ska det vara sakkunniga vetenskapsmän, forskare och pedagoger som utformar läromedlen, men så är alltså inte fallet i USA. Här styrs sakinnehållet i skolböckerna av politiker, politiker som ofta vill se att just deras ideologi och tro avspeglas i läromedlen. I filmen tydliggörs detta av ordföranden i Texas Board of Education som är en starkt troende kreationist, en tro som förnekar elementära vetenskapliga fakta kring till exempel evolutionen. På grund av hans personliga övertygelse så vinklas läromedlen till att lyfta fram kreationismen på bekostnad av vetenskapen. Skrämmande!

Mannen som vände insidan ut - Mindre lyckad deckare av Fred Vargas

Mannen som vände insidan ut är den första boken jag läser av den prisbelönta och hyllade franska deckarförfattaren Fred Vargas, och tyvärr blir det nog också den sista då den inte alls infriade mina förväntningar. Boken är i grund och botten en traditionell deckarhistoria men Vargas har, antagligen i ett försök att förnya genren, anlagt en lätt absurd och komisk ton, något som jag inte tycker faller väl ut.

Många av karaktärerna är alltför speciella för att de ska engagera och dialogerna är för det mesta absurda och för sällan historien framåt.  Ett tag är det underhållande men efter ett par kapitel blir det bara jobbigt. Det blir alltför mycket buskis och cirkus över det för att det ska falla mig i smaken. Vargas kan dock skriva för språket flyter på och de (få) delar i boken som verkligen kretsar kring mordgåtan är riktigt bra! Dessutom finn det en hel del fina beskrivningar av det franska landskapet, men som helhet kan jag inte rekommendera den.........

Back to the Moon

Boken Back to the Moon av Travis S. Taylor och Les Johnson är en skön mix av samhällskritik, fakta och fiction. Samhällskritisk på så sätt att den kritiserar på det sätt som vetenskapen, i det här fallet specifikt astronomin och utforskandet av rymden, har nedprioriterats i förhållande till annat de senaste årtionden. Sedan vi placerade en människa på månen så har det inte hänt så mycket när det gäller bemannade månfärder. För att inte tala om utforskandet av andra himlakroppar. Författarna tycker det är dags att världen åter startar ambitiösa rymdprogram med målet att skicka ut människor i rymden.

Deras kritik mot rymdforskningen har formen av ett traditionellt science-fictionsäventyr där USA och Kina tävlar om vem som först åter kan placera en människa på månen. Givetvis blir det stor dramatik med kraschade rymdskepp och heroiska räddningsexpeditioner. Men det är inte bara fiktion då författarna har stor kunskap om rymden och rymdfarkoster och därför försökt att skapa realistiska scenarion.

På det hela taget en underhållande och spännande bok som också innehåller en hel del intressanta fakta och resonemang kring rymdforskningen och rymdindustrin.....

Mahna Mahna

En till klassiker! Inte originalet från 1969 utan en senare version.

O-låten

En riktig klassiker som sätter sig på hjärnan!

Pingu bakar pannkakor

Hemavan

Hemavans Högfjällshotell

Hemavans Högfjällshotell

Tjäderbröst och souvas

Utsikt från Högfjällshotellet

En del av liftsystemet

Utsikt från ett av längdspåren

Hemavans kyrka

En italiensk restaurang i guldbollen!

Vacker rödlila himmel!

Frostiga träd. - 28 grader.

Hemavans flygplats ligger på gångavstånd från liftarna!

Hemavan pistkarta