Floddalar och dess utveckling

En floddals utveckling

En floddal bildas då vatten på grund av gravitationen rinner nedåt mot basnivån. På dess väg eroderar vattnet bort sediment som sedan transporteras nedströms, något som med tiden leder till att strömfåran utvidgas och fördjupas och till slut bildas en floddal. Skapandet av en floddal sker alltså genom exogena krafter och fluviala processer. Erosionen sker till största delen genom så kallad abrasion, det vill säga mekanisk nötning då material av olika storlekar nöter mot varandra och mot strömfårans botten och sidor.

Basnivån är detsamma som världshavens nivå och det är mot denna nivå som gravitationskraften för vattnet. Och om de fluviala processerna får pågå tillräckligt länge så kommer floddalens kanter och strömfårans lutning att bli mycket liten, det har då bildats ett peneplan. Havens nivå varierar med tiden vilket också innebär att basnivån varierar.

Det finns ett flertal faktorer som påverkar hur snabbt en floddal bildas. En faktor är det underliggande bergets hårdhet. Strömfårans lutning är en annan viktig faktor, större lutning ger högre erosion. Även vattenmängden samt strömfårans form påverkar erosionstakten.

En strömfåras lutningsprofil varierar med tiden. I början kan vattendraget ha en mycket varierad lutningsprofil där kraftiga lutningar (till exempel utefter efter branta bergssidor) varieras med små (till exempel då vattnet rinner genom sjöar) men vartefter som tiden går gör erosionen att lutningsprofilen blir alltmer utjämnad. Med tiden får vi det som kallas för en graded stream, alltså en flod där det har uppnåtts en balans mellan flodens lutning och sedimenteringstakten. I en graded stream är lutningsprofilen i form av en kurva där lutningsgradienten är störst närmast källan och minst närmast basnivån. En flods vattenföring varierar med hastigheten och kanalens tvärsnittsarea.

Det eroderade materialet kan transporteras av vattnet på flera olika sätt. Grövre material rör sig utmed botten och utgör det som kallas för bed load, detta material får oftast avrundade former på grund av nötningen. Mindre partiklar så som till exempel sand transporetras genom saltation och de mest finkorniga silt-lerfraktionerna transporteras i suspension. En del material kan också vara helt upplöst i vattnet. Vid transporten så sker också en sortering, detta eftersom vattnets förmåga att föra med sig sediment sjunker med minskad hastighet.

Meandrande flod

Det sediment som transporteras med floden avsätts förr eller senare. Det mesta förs ut till havet, en del sedimenteras vid flodmynningen och bildar där ett delta. Material kan även avsättas utmed flodens kanter, så kallad alluvium. Om det avsätts tillräckligt med sediment så bildar detta alluvium till slut en flodslätt. Flodslätter bildas där vattnets hastighet är låg då det är vid låg hastighet som de mer finkorniga sedimenten avsätts. Ofta ringlar floderna fram genom flodslätterna och det kan bildas meandrar, dessa meandrar bildas genom att floden eroderar krökarna ytterkanter och avsätter material på dess innerkanter. Detta gör att kröken blir allt kraftigare med tiden. Det kan till slut bli så att kröken blir så pass kraftig att floden väljer en alternativ väg, själva kröken snörps av och det bildas en korvsjö.

Floddalens form varierar med tiden. Yngre floder är mer V-formade och äldre U-formade. Detta medför också att en flod ofta går från att våra V-formad nära källan till att vara U-formad nära mynningen. V-formen gör att erosionen sker på djupet medan U-formen gör att erosionen sker i sidled.