Anti-urbanism

Det finns de som ifrågasätter staden som koncept och som menar att den leder till stora psykologiska och sociala problem i form av utanförskap, mental isolering och oordning. Man kan se detta som en form av anti-urbanism. De flesta anser dock att staden är en konsekvens av vår kulturella och ekonomiska utveckling och att den därför knappast går att avskaffa. Men de problem som anti-urbanismen pekar på ska givetvis tas på allvar, det vill säga att förstå samspelet mellan person och miljö är mycket viktigt när det gäller stadsplanering. Staden ska inte bara tillgodose invånarnas fysiska behov och önskemål utan även de psykologiska. Livskvalitet är ett viktigt begrepp som ska tas på största allvar!

Det finns ett antal olika teorier som försöker förklara hur stadens miljö påverkar individen. Vi har den humanekologiska teorin som går ut på att en människas beteende bestäms av miljön, om vi inte lyckas anpassa oss så går vi under. I det fallet så åsidosätts de normala sociala funktionerna och vi blir alienerade vilket leder till sådant som ökad brottslighet. Enligt denna teori är staden negativ, alltså en anti-urban teori, och leder till stress, utanförskap och anonymitet. Teorins kritiker anser att teorin inte tar hänsyn till stadens positiva sidor så som dess mångfald och storlek.

Sedan har vi den subkulturella teorin som i grova drag kan sägas vara den humanekologiska teorins motsatts. Här ses stadens mångfald som något positivt. Mångfalden leder till uppkomsten av subkulturer vilket leder till att det är lättare att finna likasinnade.

Ytterligare en teori är den om kognitiv överbelastning, denna går ut på att vi tvingas frångå vårt normala beteende på grund av det stora informationsflöde vi omges av i en stadsmiljö. För att hantera detta stora informationsflöde tvingas vi att ta till olika strategier, strategier som påverkar vårt beteende. Exempel på sådana beteendeförändrande strategier är:

• Bortfiltrering av sådant vi anser mindre viktigt, t.ex. människor i behov av hjälp.
• Vi sätter upp barriärer, t.ex. beter oss ovänligt mot främlingar.
• Mindre tid läggs ned för varje stycke information.

Enligt denna teori leder alltså överbelastningen av våra sinnen att vårt beteende förändras negativt.Det finns dock dem som istället ser stadsmiljön som monoton och understimulerande, vilket givetvis också påverkar beteendet och livskvaliteten negativt.

En teori bygger på att ett visst beteende är kopplat till en viss plats och att beteendet är likadant oavsett vem som utför det. Platser har en viss förmåga att hantera ett visst antal likadana beteenden och om antalet faktiskt utförda beteenden överstiger denna så blir platsen överbemannad. Om detta inträffar så kommer enligt teorin de boende att bli passiva och apatiska. Enligt teorin ska man alltså se till att skapa underbemannade platser.

Var hör vi hemma?

Källor
Marshall, G. 1998. Anti-urbanism. http://www.encyclopedia.com/doc/1O88-antiurbanism.html.
Pacione, M. 2009. Urban Geography. Routledge.