torsdag 8 september 2011

Vad är geopolitik och politisk geografi?

Geopolitik och politisk geografi kan sägas vara olika sidor av samma mynt, båda handlar om makt och geografi och hur dessa förhåller sig till varandra. Geopolitiken utgår från geografin och ser hur denna påverkar politiken. Den politiska geografin däremot utgår från politiken och ser hur denna påverkar geografin.

Ett exempel på geopolitik är det faktum att gränser ofta dras utefter naturliga hinder, så som floder och bergskedjor. Dessa naturliga gränser är ofta svåra platser för arméer att passera vilket även gjort dem till statsgränser. Om man tittar på en världskarta ser man många exempel på detta, till exempel gränsen mellan Spanien och Frankrike där Pyrenéerna utgör en gräns eller floden Yalu (se bild 1) som utgör gränsen mellan Kina och Nordkorea. Här har alltså geografin bestämt politiken. Resurser är en central faktor inom geopolitiken. Jakten efter resurser är ofta det som får politikerna att ta beslutet att starta en konflikt med ett annat land. Iraks invasion av Kuwait är ett exempel på en sådan konflikt. Kampen om oljan var här en viktig faktor. Det ger också att internationella relationer är en viktig del av geopolitiken.

Bild 1: Floden Yalu markerat i blått.

Politisk geografi handlar å andra sidan handlar alltså om hur politiken påverkar geografin.  Hit hör till exempel sådant som internationella relationer (vilket ju även ingår i geopolitik), gränsers funktion och gruppering av länder. Den Europeiska Unionen (EU) är ett bra exempel på politisk geografi. Här påverkar de politiska besluten i högsta grad hur världskartan utformas. I och med EU har gränsernas betydelser inom EU ändrats, vi har fått inre och yttre statsgränser. Inom EU är det också en ständigt pågående process kring vilka länder som ska tas upp som medlemmar. Och EU påverkar också i hög grad de internationella relationerna på en mängd olika plan, till exempel mellan länderna inom EU men och mellan EU som enhet och de andra stormakterna. EU är också ett exempel på hur relationen mellan de styrande och befolkningen förändras, här har ju en del av makten flyttats från de nationella regeringarna till EU. Allt detta är frågor som behandlas inom politisk geografi.

När jag läst om geografisk politik och geopolitik i litteraturen och på Internet så har jag dock fått uppfattningen att de två disciplinerna mer och mer överlappar varandra. Kan exemplifiera detta med två exempel. Om man läser om politisk geografi på engelska Wikipedia så hänvisar de till geopolitik när det gäller internationella relationer. Men samtidigt skriver det klart och tydligt att politisk geografi handlar om relationerna mellan folket, staterna och territorierna. Så enligt Wikipedia, som i och för sig inte alltid är helt korrekt, ingår internationella relationer som en viktig del i både geopolitik och politisk geografi. Och om man läser i Taylor och Flint, vars bok har titeln Political Geography, så nämner de geopolitik även där, dock främst i samband med geopolitikens historia. Så min personliga slutsats jag drar av detta är att de två disciplinerna mer och mer flyter ihop, och kanske att trenden är att geopolitiken alltmer ”sugs in” den politiska geografin.

Det kan vara på sin plats att försöka definiera vanliga begrepp inom den politiska geografin. Många av oss använder nog begrepp som till exempel nation, land och stat utan att egentligen tänka på vad de betyder, och vari eventuella skillnader ligger. En stat beskrivs i Wikipedia som ”en grupp av institutioner som innehar auktoriteten att upprätta reglerna för att regera folket i ett eller flera länder, och som innehar intern eller extern suveränitet över ett givet geografiskt område.” En stat är också erkänd av andra stater. Ur Wikipedias definition ovan kan vi också härleda att stat och land inte är samma sak, för en stat kan regera flera länder. Ett exempel på detta är Konungariket Danmark som består av de tre länderna Danmark, Färöarna och Grönland. En nation däremot är en grupp människor som delar samma kulturarv. I detta kulturarv finns faktorer som språk, etnicitet och religion. En nation har alltså ingen koppling till ett land eller an stats gränser. Om så är fallet, det vill säga om en stat är förknippad med en enda nation, så kallas den för en nationalstat. Jag har dock svårt att det idag skulle kunna finnas en nationalstat på vårt jordklot idag, i alla fall i begreppets strikta bemärkelse. Att tänka sig en stat där alla invånarna till exempel har samma etnicitet, religion och historiska bakgrund ser jag som i stort sett otänkbart i vår globaliserade värld. Däremot kan det givetvis finnas nationalism, det vill säga krafter som strävar efter en idel nationalstat. Ett tecken på en sådan strävan efter att skapa en nationalstat kan ses i etniska rensningar (till exempel i det forna Jugoslavien, se bilder nedan) och tvångsförflyttningar (till exempel i det forna Sovjetunionen). Det närmaste en nationalstat vi kommer torde vara Nordkorea, men även här finns små grupper av till exempel Kineser, Japaner och Vietnameser. Slutligen har vi begreppet territorium. Ett territorium är ett avgränsat område som kontrolleras av en stat. Ett territorium måste liksom staten vara erkänd av andra stater. Ett territorium är alltså inte suveränt utan tillhör en stat. Exempel på territorier är Puerto Rico (tillhör USA) och Falklandsöarna (Storbritannien). Det är inte helt ovanligt att det uppstår konflikter kring territorier, till exempel Falklandskriget 1982 mellan Storbritannien och Argentina rörande Falklandsöarna (och ett par grannöar).

Bild 2 och 3: Kartor över de etniska grupperna i Bosnien-Hercegovina för åren 1991 och 1998. Det vill säga före och efter den etniska rensningen som skedde där i samband med kriget 1992-1995.

 Även begreppet gräns kan behöva redas ut. Det finns ett antal olika typer av gränser, vi har dels formella gränser (till exempel statsgränser) och dels informella gränser (till exempel en dialekts utbredningsområde). En gräns kan vara naturlig, det vill säga utgöras av en bergskedja eller en flod, eller så kan den vara politisk, till exempel EU:s yttre gränser. En gräns kan vara inkluderande (för att ha kontroll över området innanför gränsen) eller exkluderande (för att helt eller delvis begränsa tillträdet för andra). Sedan har vi givetvis gränser på en mängd olika nivåer, från den privata sfärens gränser (till exempel i form av tomtgränser) till de globala gränserna (som till exempel indelningen i världsdelar). Det är viktigt att inse att även om en gräns ”bara” är en linje på ett papper så har den en påverkan på invånarna. Även om invånarna på båda sidor av gränsen från början har en liknande historia och kulturarv så kommer de att från och med att de separerats av den nya gränsen att utvecklas olika. De olika staterna kommer att styras på olika sätt och med olika regelverk och lagar, vilket påverkar invånarna.

Efter att ha försökt reda ut dessa olika begrepp så slår dig mig hur pass felaktigt de ofta används i media. De olika begreppen nation, land och stat blandas ofta ihop och används felaktigt. Till exempel kan man läsa om att vissa beslut fattas i de enskilda EU-länderna. Men vad man nog egentligen menar är att enskilda beslut kan fattas i de enskilda EU-staterna. För annars skulle det innebära att författaren menar att enskilda EU-beslut tas i till exempel Bayern eller på Färöarna. Och på samma sätt används ofta begreppet nation felaktigt, för vanligtvis menar man nog hela Sveriges befolkning när man talar om nationen Sverige, vilket alltså är felaktigt. För långt ifrån hela Sverige delar samma kulturarv. I nationen Sverige inkluderas till exempel inte invandrare eller samer.

Ytterligare ett område inom den politiska geografin som Taylor och Flint nämner är valgeografin. De ser tre olika huvudtyper av valgeografi, dels analys av valdistrikten, dels röstandets geografi och dels geografiska effekter på röstandet. Analys av valdistrikten kan till exempel vara intressant i fall av gerrymandering, det vill säga när man utformar en valkrets gränser i syfte att gynna ett visst parti. Man kan åstadkomma detta genom att analysera demografi och röststatistik och utifrån detta anpassa valkretsgränserna. Röstandes geografi handlar om valstatistik kopplat till geografin, till exempel inom vilka geografiska området de olika partierna är starka.

Så varför har geopolitiken och den politiska geografin fått allt större betydelse på senare tid? Det finns ett flertal faktorer som ligger bakom detta. Vi lever ju i en alltmer globaliserad värld, och en värld som har ”krympt”. Vi kan nu färdas till andra sidan jorden på bara ett dygn och vi kan med hjälp av Internet kommunicera och söka information varhelst på jorden vi befinner oss. Det är idag lika enkelt att beställa en bok från USA som från Sverige. Och vi kan hålla kontakten med våra vänner och affärskollegor oavsett var i världen de befinner sig. Så man kanske kan säga att den generation som växer upp nu är den första som bokstavligen har hela världen som arena för deras liv. (Dock gäller det givetvis inte alla, utan bara de som har de ekonomiska resurserna att göra detta.) Denna ”krympande” värld har gjort att behovet av internationella relationer har ökat, det räcker nu inte att ha relationer med de mest närliggande staterna. Om man tittar på det antal myndigheter Sverige har i utlandet, det vill säga ambassader och konsulat, så ser man en tydlig utveckling. Antalet utlandsmyndigheter har på 100 år ökat från ca 15 till över 100.

Bild 4: Statistik över antalet utlandsmyndigheter (ambassader, konsulat och liknande).
 I och med framväxten av bättre, billigare och snabbare kommunikationer och transportsätt så har även den globala handeln ökat kraftigt. Med hjälp av containerskepp och fraktflyg fraktas varor kors och tvärs över vår jord. En produkt behöver nu inte vara producerad på ett och samma ställe utan de olika delarna kan vara tillverkade i olika länder för att sedan slutmonteras i ett annat. Och en del produkter färdas enorma sträckor innan de slutligen når oss konsumenter. Man läser ibland om fisk som fångas vid Grönland, blir till fiskpinnar i Asien, förpackas i Danmark för att sedan säljas i Sverige. Det globala nätet av relationer har alltså blivit allt tätare.

Vi ser också en ökad kamp om naturresurserna. Jordens invånare blir allt fler och ställer allt högre krav på sin levnadsstandard. Resursfrågan har alltid varit en mycket viktig faktor när det gäller geopolitiken och den är i högsta grad det även nu. Oljan har orsakat många konflikter även på senare tid. Och runt resursfrågorna kretsar mycket av de internationella relationerna, vi har till exempel OPEC som är en organisation bestående av 12 oljeproducerande utvecklingsländers regeringar. Ett annat exempel är det Arktiska rådet, ett internationellt forum som bland annat har till syfte att värna den arktiska miljön. Även här är resursfrågan viktig då det finns stora naturtillgångar i Arktis. Ett konkret exempel på hur resursfrågan ritar om det geopolitiska landskapet är Rysslands ambition att öka sin export av gas, bland annat till oss här i Europa. Jacob Nordangård beskriver detta utförligt i sin uppsatts och han sätter tonen redan i uppsatsens titel: ”Ödesstund för Europa”. Här beskriver han de geopolitiska konsekvenserna då Europa blir alltmer beroende av rysk energi. Vi i Europa producerar inte tillräckligt med fossila bränslen för vårt behov, och vi har dessutom förbundit oss via olika miljöavtal att minska koldioxidutsläppen. Men vi har enligt Nordangård inte möjlighet att kompensera detta med ny teknik och nya miljövänliga energikällor, och USAs roll som energipolitisk stormakt och garant för ett stadigt flöde av olja kommer att minska. Nordangård skriver att ”The dependence on Russia will instead grow stronger. The current geopolitical order, where the United States has acted as a military protector and guarantor of the energy security, looks like it is going to fall.” Så här kommer alltså Ryssland få en allt starkare geopolitisk makt på bekostnad av USA. Europa som ju traditionellt sett allierat sig med USA kan här råka ut för en konfliktsituation. Dessutom påpekar Nordangård att den geopolitiska situationen kan förändras igen redan om ett par årtionden på grund av att Ryssland då inte längre har ett överflöd av energi att exportera. Enligt Nordangård kommer då Europa att vara utan “it’s own energy resources and simultaneously lose the option to import.” Detta kommer givetvis återigen att förändra den geopolitiska situationen.

Bild 5: Karta som visar den planerade sträckningen för den gasledning som ska gå mellan Ryssland och Tyskland. Syftet är att exportera rysk gas till Europa.
 När man pratar om resurser så måste man även nämna den ojämna fördelning som finns. Inom geopolitiken är en mycket fråga hur vi ska fördela jordens resurser på ett bättre sätt. Idag är det inte alls alla länder som är med på globaliseringståget. Det tydligaste exemplet på detta är nog Afrika. Det är fortfarande så att trots att kolonialismen är ett avslutat kapitel så utnyttjar de rika länderna de fattiga. De fattiga länderna hjälper oss att producera de varor vi behöver, och de gör det till låga priser, men intäkterna ”sipprar” sällan ner till arbetarna utan fastnar ofta hos de multinationella företagen. De multinationella förtagen är alltså en viktig spelare, på gott och ont, i den nya globaliserade världen. Och man måste också ta med de multinationella företagen när man diskuterar internationella relationer och geopolitik. Det finns multinationella företag som har en ekonomi som är lika stor som en del staters, de har alltså stor ekonomisk makt. En fördel med den ”krympande” världen är att problemen i de fattiga länderna nu blir synliga i våra vardagsrum via media. Detta tror jag ökar vår vilja att hjälpa till. Jag tycker mig se ett tecken på detta i och med alla dessa ideella hjälporganisationer som dykt upp, till exempel läkare utan gränser.

Ett annat område som växt på senare tid och som ökat vikten av internationella relationer och politisk geografi är miljön, och då kanske främst klimatfrågan. Man har mer och mer insett att miljön är ett globalt system där det krävs samarbete och överenskommelser över gränserna. FN och deras klimatpanel och UNFOCC (United Nations Framework Convention on Climate Change) är en av aktörerna. Här resonerar Taylor och Flint om kopplingen mellan miljön och det ökande välståndet i många av världens länder. De har som exempel Kinas övergång från ett cykelsamhälle till ett bilsamhälle och skriver så här: ”…Chinese government sees conversion o fits many cities into ’car cities’ as necessary for ’catching up’ with the west.” Och nog kan man tycka att det inte är mer än rätt att andra länder ska få uppnå samma levnadsstandard som oss i väst? Men kanske är det så att det förutsätter att vi i väst ser till att leva på ett mer miljövänligt sätt? Att vi så att säga möts på halva vägen. Sedan har nog Taylor och Flint helt rätt när de skriver att Asien är på väg att i alltför stor utsträckning ta efter västvärlden, de skriver så här: 

”The Chinese leaders think that they are recreating China as a new progressive place, but nothing could be further from the truth; in their political failure to see other that an American future, they illustrate the absurdity of contemporary politics for the future of Earth as a sustainable home of humanity.”

Ytterligare en aspekt som gör geopolitik och politisk geografi aktuell är de etniska konflikter som varit på sista tiden. Konflikterna i Jugoslavien, Rwanda och Mellanöstern är ett par exempel. Här har vi ju bra exempel på hur olika etniska grupper gjort anspråk på samma territorium. Och hur svårt det är att dra statsgränser så att all olika etniska grupper blir nöjda. I alla dessa konflikter har även omvärlden engagerat sig, även om man kanske i fallet med Rwanda gjorde det allt för sent. Så dessa konflikter har alltså geopolitiska konsekvenser även utanför de direkt inblandade staterna.

Och för oss i Sverige har ju EU bidragit till ett ökat intresse för politisk geografi. Politisk geografi handlar ju bland annat om relationen mellan de som styr och folket, och för oss i Sverige har ju den relationen påverkats i och med inträdet i EU. En del av makten har förflyttats till Bryssel. Och makt är ju en mycket central faktor när det gäller politisk geografi!

Avslutningsvis är det viktigt att inse att politisk geografi inte är något statiskt utan en disciplin som har varit och kommer att vara under ständig förändring, eller som Taylor och Flint uttrycker det så får vi inte se nuvarande kunskapsnivå som ”final state of play”.......


Text- och bildkällor:

Taylor-Flint. 2011. Political Geography.

Nordangård, J. 2007. Ödesstund för Europa. Om de geopolitiska konsekvenserna av Europas beroende av rysk energi. D-uppsats. Linköpings universitet.

Wikipedia. Political geography. http://en.wikipedia.org/wiki/Political_geography.

Wikipedia. Geopolitics. http://en.wikipedia.org/wiki/Geopolitics

Bild 1: http://en.wikipedia.org/wiki/Yalu_River
Bild 2 och 3: http://www.michaeltotten.com/archives/2008/06/a-dark-corner-o-1.php
Bild 4: http://www.sweden.gov.se/sb/d/9425/a/94111
Bild 5: http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//TEXT+IM-PRESS+20080204STO20427+0+DOC+XML+V0//SV
Bild 6: http://europa.eu/abc/symbols/emblem/index_en.htm

8 kommentarer:

  1. Hej! Jag läste precis dina inlägg "Vad är geopolitik och politisk geografi?" och den om internationella relationer, jag googlade och så hamnade jag här :)Mycket bra skrivet! Man får insikt och ingenting är "riktat" vilket är ett plus. Keep up the good work.

    SvaraRadera
  2. Vad kul att du gillade mitt blogginlägg! :-)

    SvaraRadera
  3. Kommer nog fortsätta läsa :) glad att jag råkade klicka mig in här

    SvaraRadera
  4. Googlade även jag och hamnade här, verkligen läsvärt! Och ser att det nog finns fler inlägg som jag kommer att finna minst lika intressante, så du hamnar lätt som en av mina bloggfavortier.

    SvaraRadera
  5. Mycket bra sammanfattning och viktiga begrepp.

    Elev ur Försvarshögskolan

    SvaraRadera
  6. jag har läste om din inlägg och fick jag mer information om Geopolitik och International relations så måste jag tacka dig om din inlägg.

    SvaraRadera